Vecka 17: Vad händer när du dör?

Vecka 17: Vad händer när du dör?

Vi närmar oss maj och jag har inte riktigt begripit det. Även om jag längtat och längtat efter denna månad har det känts som att de första fyra månaderna av året har rusat förbi. April försvinner i ett virrvarr av vårväder med sol och ingen jacka, och snöblandat regn, och till och med hagel. Men nu är vi i alla fall på vecka 18 och det har blivit dags för ett så muntert ämne som vad som händer när du dör. Vi ska inte bli filosofiska, så egentligen är ju den långa versionen “vad händer med din kvarlåtenskap och allt annat du lämnar efter dig när du dör”, men det är för långt för en titel.

I USA-poddarna kallar de detta för “estate planning”. Jag vet inte om det finns något motsvarande fint ord för oss svenskar, men poängen är att ha en plan för prylarna, pengarna, och anhöriga när du dör.

Pengarna och prylarna

Du kan testamentera alla typer av tillgångar och prylar, allt från saker som är ekonomiskt värdelösa (men kanske har stort affektionsvärde) till hus och annat för hur många miljoner du nu än befogar över.

Det finns en mängd regler om hur man ärver och jag har skrivit om det förr. Enklaste sättet att styra var din kvarlåtenskap går är att skriva testamente. Det är inte vattentätt eftersom det inte går att göra bröstarvingar arvslösa, och inte heller tvinga särkullbarn att avstå arv, men det kan styra en hel del åtminstone. Har du inget testamente följer man istället lagen, i det här fallet ärvdabalken. Har du en mer komplex situation än att du är gift utan barn, eller endast gemensamma barn, bör du vända dig till en jurist för att det ska bli rätt. Testamenten måste bevittnas på ett visst sätt för att de ska bli giltiga.

Barnen

Vem ska ta hand om barnen om både du och den andra föräldern går bort samtidigt, eller om du är ensamstående utan någon annan förälder inblandad? Det finns inget sätt att i Sverige idag bindande bestämma vem som ska bli ny vårdnadshavare för barnet, men man kan skriva ner sitt önskemål och rätten försöker i möjligaste mån att följa det, om det inte är uppenbart olämpliga personer föräldrarna valt.

För att underlätta en extremt svår tid  barnets eller barnens liv kan det vara bra att skriva ner sådant som barnens rutiner, telefonnummer till t ex förskola, eventuella sjukdomar och medicinering, och vad de tycker om/inte tycker om. Det gör det lättare för någon utomstående att ta hand om barnet på bästa sätt i en helt ny situation.

Företag och liknande

Har du eget företag? Även om det är ett aktiebolag kan det vara en bra idé att ha något nedskrivet om vad som ska hända med företaget om du går bort. Detta gäller givetvis framför allt om det är enmansbolag, eller om det är du och din partner som har ett företag ihop. Det kan också vara bra att ha nedskrivet var någon annan kan hitta information om företaget, t ex bankkonton och liknande, för att underlätta så mycket som möjligt.

Sociala medier

Vad ska hända med dina profiler på olika sociala medier när du dör? På Facebook finns möjligheten att göra om din profil till en minnessida. Eller vill du att dina profiler ska raderas? Du bestämmer, men ta gärna beslutet innan du dör istället för att lämna det till anhöriga.

Begravningsönskemål

Har du tankar om hur du skulle vilja att din begravning blir? Skriv ner önskemålen så att den som planerar begravningen kan ta med dina önskemål. Det kan handla om allt från vilka blommor du vill ha, musik du vill ska spelas, till vad du vill ska ske med kvarlevorna.

Allt det praktiska

Har du mest hand om räkningarna och ekonomin hemma, eller är den som alltid sköter vissa delar av hushållet? Skriv gärna ner information om t ex vilka räkningar som dras var, var vinterdäcken till bilen förvaras, vilka försäkringar som finns, och så vidare. Det hjälper om du en gång skött mycket av hushållsekonomin, och det nu hamnar på din partners axlar istället. Lever du ensam underlättar detta också, då den som tar över efter dig får en mycket lättare uppgift.

Poängen med att göra dessa förberedelser är inte att någon av oss tror att vi ska dö imorgon. Det är få av oss som tror de, och de flesta av oss kommer leva ett långt liv. Men ibland är olyckan framme, eller en sjukdom vi inte visste att vi hade, och så tar livet slut mycket tidigare än vi hoppades. Förbered ditt liv för att någon annan ska kunna ha hand om det, så blir det mycket lättare för dem i en svår tid. Jag har både i bekantskapskretsen och bland patienter hört gott om historier om att det jobbigaste vid bortgången var att ingenting fanns organiserat, utan det var en enda lång jakt efter papper och information, vilket var ännu svårare när de samtidigt var i sorg.

Vill du göra det enkelt har jag skapat Viktigt att veta, en ifyllnadsbar PDF med allt ovanstående och en hel del ytterligare.

Dela:
Vecka 16: Se över streamingabonnemang

Vecka 16: Se över streamingabonnemang

Den här veckan går delvis in i vecka 13 med månadsutgifterna, men det är dags att kolla mer noga på streamingabonnemangen om du inte gjorde det sist.

Streamingabonneman är luriga, eftersom du anger dina kortuppgifter och sedan ligger det kvar där och dras varje månad, utan att du behöver fundera på det. Det gör att det snabbt kan bli många abonnemang som du glömt att du har, om du inte har koll på utgifterna varje månad.

Numera finns en uppsjö streamingabonnemang. TV är kanske fortfarande det “alla” har – Netflix, Disney+, HBO, Viaplay, Cmore, och säkert ett gäng till jag inte kommer på på rak arm. De billigaste abonnemangen ligger på runt 100-lappen (numera gärna något över hundralappen) i månaden, vilket ger en årskostnad om 1 200 kr och uppåt. Betydligt dyrare abonnemang förekommer i form av sportabonnemangen på t ex Cmore, där det kan kosta 450 kr i månaden – 5 400 kr om året – att följa sporten man vill se. Kanske finns det ännu dyrare, jag vet faktiskt inte.

Det finns också abonnemang på musik, ljudböcker, med mera. Storytel kostar från 169 kr i månaden, Nextory från 139 kr i månaden. Spotify finns i gratisversionen där man betalar genom att lyssna på reklam, medan premiumversionen kostar från 109 kr/månad.

Sedan finns det abonnemang på tidningar, både fysiska och digitala, och samlingstjänster för tidningar såsom Readly (99 kr/månaden).

Andra streamingtjänster som man kanske inte tänker på är app-tjänster som förnyas månatligen för att ha premiumversionen istället för gratisversionen.

Vad behöver du?

Tittar du på TV för hundratals kronor varje månad? Lyssnar du på Spotify eller Storytel för vad du tycker motsvarar kostanden? Vill du inte ta bort alla streamingtjänster – och det är fullt förståeligt – kan du välja att stänga av och sätta på. Kanske Spotify ena månaden och Storytel en annan? Netflix ena månaden, HBO en annan? Cmore sport har vi i familjen igång under hockeysäsongen, men stänger av så snart säsongen är slut för att slippa betala för en tjänst vi inte använder. Det sparar runt 2 000 kr om året jämfört med att bara ha det liggande.

Använder du de appar du betalar för? Om inte, stäng av betalningarna.

Student?

Något att tänka på är om man är student, då finns det studentpriser på flera av abonnemangen om man fortfarande vill ha dem. Spotify student kostar t ex 65 kr i månaden, Viaplay har 3 månader för 1, och Cmore erbjuder diverse olika rabatter genom Mecenat. Studentkortet och Mecenat har även rabatter på diverse tidningar och annat, och det finns generellt mycket pengar att spara genom att använda sig av studentrabatterna (tro mig, jag gjorde det i många år och sparade massor).

Vilka streamingtjänster använder ni?

Dela:
Vecka 15: Optimera med kreditkort

Vecka 15: Optimera med kreditkort

Innehåller värvningslänk till Revolut

Vecka femton redan. Var tar det här året vägen? Dags för ny vecka med årsutmaningen!

Kreditkort är en historia alldeles för sig när det gäller privatekonomi. Ska man ha dem alls? Eller är de djävulens påfund bara för att sätta oss i skuldfällan? Lyssnar man på folk i amerikanska poddar är de inte helt sällan de förespråkar att inte använda sig av kreditkort, eftersom man ju då handlar på kredit och inte behöver betala för sina köp förrän senare – och då gärna till hiskeligt dyr ränta.

I Sverige är jag inte helt säker på hur det ens fungerar att vara utan kort. Visst, man kan ha kontokort utan kredit, men någon typ av plast skulle jag tro är helt nödvändigt för att ta sig runt i samhället. Alldeles för många accepterar inte längre kontanter. Swish har kommit och ersatt en hel del av kontantbehovet, men jag vet inte om det fungerar fullt ut.

Så, är kreditkort onda? Jag skulle säga att det som vanligt är upp till den som använder kreditkortet.

Gyllene regler för att använda kreditkort

  1. Betala alltid av skulden i sin helhet senast på förfallodatum.
  2. Använd bara kreditkort om du vet att du kommer kunna uppfylla punkt 1. Om du överspenderar bara för att det finns kredit kvar på kortet ska du inte ha kreditkort.

Lyxfällan-deltagare är experter på att göra tvärtemot ovanstående regler, och då hamnar man ju just Lyxfällan.

Så vilket kreditkort ska man ha?

Det här är numera en djungel utan ett riktigt bra svar. Det finns flera kategorier av kort:

  • Storbankskorten. Vi har Danske bank som vår huvudbank. Med deras kort får vi kredit, men vi får ingen bonus och inga andra fördelar med att handla på kredit. Är det här alternativet kan man lika gärna använda kontokort utan kredit (och vi använder heller inte dessa kort).
  • Bonuskort. Vi använder oss i dagsläget av Shell Mastercard. Där får man bonus på varje köp och det ger i slutändan antingen en check (om man inte kommer upp i 500 kr på ett kvartal i bonus tror jag det är), eller pengar återinsatta på kontot. Det finns ett flertal sådana här kort, t ex Komplett bank, Preem Mastercard, med flera. Man kan få sin bonus i form av cashback (som Shell), respoäng (t ex Norwegian, SAS), poäng i poängshop (SAS), rabatter, med mera.
  • Nya sortens app-kort. Vi har Revoluts kort, som dock inte är ett kreditkort, och använder det framför allt när vi är utomlands, eller när jag betalar för varor jag köper på nätet från andra länder, eftersom de inte har något valutapåslag vid växling. Det finns flera andra också.

Vad ska man kolla efter?

Det beror på vad du har för livsstil och önskemål med kortet. Är man någon som reser mycket med SAS när det inte är pandemi så kan ju SAS-kortet vara en himla bra idé för att spara ihop till resor. Vi flyger mycket sällan med SAS, så det är inte lönt för oss.

Jag vill ha ett kort som är:

  • Kostnadsfritt. Jag vill inte betala en årsavgift för att ha mitt kort, det äter ju snabbt upp den cashback/bonus jag jobbar ihop.
  • Räntefri kredit över X antal dagar, minst 30. De flesta kort jag tittat på har 45-60 dagar räntefri kredit. Vid denna tids slut ska hela beloppet betalas, enligt gyllene regel #1.
  • Bonus på alla eller nästan alla köp. Shells undantag är drivmedel och annat köpt hos deras konkurrenter, vilket jag fattar. Allt annat ger poäng.

Shell uppfyller dessa kriterier, vilket är varför vi har det för närvarande. Vi har bytt tidigare, när förutsättningarna för korten förändras (och det gör de regelbundet). Shell har 0 kr i årskostnad, 0,5 % bonus på alla köp utom hos konkurrenter, och 15 öre rabatt/liter när man tankar hos dem. Räntan ligger på 18,15 % så missar man att betala fakturan äter det mycket snabbt upp bonusen, och mycket mer därtill. Regel nummer 1! Kortet har valutapåslag på 2 %, och avgift på uttag i Sverige och utlandet på 3 % – därav Revolut. (Man kan kombinera så att man tar pengar från Shell till Revolut, då får man bonus på Shell, och betalar sedan utomlands/tar ut kontanter med Revolut).

Flera kreditkort har också andra fördelar, såsom mer extensiva reseförsäkringar om man använder kortet till att betala en viss procent av resan. Det finns stora jämförelser att kolla på, t ex Konsumenternas översikt, och när du är nere på finalisterna kan du gå in på respektive korts hemsida och läsa vidare.

Revolut har vi eftersom det är ett toppenkort utomlands. Det är inget kreditkort och ger ingen bonus/poäng, men det är väldigt bra ändå. De har världens smidigaste app, där ingen annan bankapp jag haft kommer i närheten. Man kan ha ett virtuellt kort att använda på nätet (vilket gör att man man stänga ner kortet om det skulle bli kapat). Så snart man gör ett köp med kortet meddelar appen en, så det är inte så att någon okänd som kapat kortet kommer kunna göra tio köp innan du uppmärksammar det. Utomlands finns inget valutapåslag och upp till någon viss summa slipper man uttagsavgifter. Vill du ha Revolut? Använd gärna min länk så stöttar du bloggen. 

Vi har genom åren fått tillbaka rätt många tusenlappar genom att använda kreditkort.

Använder ni kreditkort? Vad använder ni för kort? Vad har ni för tankar kring kreditkort?

Dela:
Vecka 14: Sänk transportkostnaderna

Vecka 14: Sänk transportkostnaderna

När man lyssnar på amerikanska poddar brukar de tre stora utgiftsområdena för hushåll vara boende, mat, och transport. Jag är inte säker på att transport över hela landet är en lika stor utgift, men det är ändå en utgift som inte är helt obetydlig för de flesta. Ironiskt nog finns “transport” inte ens med som kategori i Konsumentverkets beräkningar i “Koll på pengarna“. Enligt en fråga till Compricer lägger svenska hushåll ca 13 % av disponibel inkomst på transport (men den statistik man hänvisar till där slutade uppdateras 2012, så vet inte om den är aktuell).

Bil

Har du bil? För att räkna ut vad bilen verkligen kostar per år, ta med följande:

  • Billån (ränta/amortering) om du har ett sådant.
  • Bränsleutgift – vid det här laget vet du ju hur dina månadskostnader ser ut, så du bör kunna göra ett överslag för hur det ser ut på årsbasis
  • Skatt
  • Kostnad för besiktning (ofta runt 400 kr)
  • Bilförsäkring – hel, halv, eller bara trafikförsäkring
  • Reparationer, service, etc
  • Däck – kostnaden för byte av däck om du inte gör det själv, eventuellt däckhotell om du inte har möjlighet att förvara däcken du inte använder själv, samt nya däck när det behövs
  • Parkering – både där du bor, om du måste betala för den, och när du är iväg med bilen

Värdeminskning är något en del räknar med och andra inte räknar med. Det är inget du betalar för, men det är vad man “förlorar” över tid genom att äga bilen istället för att sälja den nu. Nya bilar tappar värde mycket snabbare än gamla bilar.

Lägg ihop alla dessa kostnader och dela på 12 så får du din månadskostnad. Hur ofta använder du din bil? Är denna kostnad något du kan försvara, är det nödvändigt för dig? Eller skulle du kunna förändra livet på något sätt så att bilen kunde säljas?

Alternativ till bil

Idag finns många alternativ till egen bil. Dels finns det gott om ställen att hyra bil för kortare perioder, och det finns möjligheter att samåka i bilpooler. Kommunala färdsätt finns på många ställen, men beror givetvis på var man bor gällande hur ofta t ex bussar går och hur långt det är till närmsta hållplats.

Leasing av bilar lyfts ibland fram som något fördelaktigt, och det fungerar för vissa. Tänk dock på att du låser dig till en månadskostnad, oftast i flera år, och fundera över om din livssituation kan komma att ändras under samma period. Du slipper dock den stora köpesumman på en gång – men det bakas in i leasingavtalet. De som leasar ut bilar är inte några välgörenhetsorganisationer. Kontrollera noga avtalet innan du skriver på, så att du vet vad som ingår, hur mycket du får köra, och så vidare.

Cykel och att gå på egna ben är två mycket kostnadseffektiva transportsätt, som inte alltid är tillämpliga av olika skäl, men som också hälsomässigt och miljömässigt har stora fördelar. Om du egentligen bor inom cykelavstånd från jobbet men tar bilen av lathet, utmana dig själv att testa att cykla i två veckor, eller utmana någon arbetskollega. Sedan finns det givetvis många tillfällen då det inte fungerar med cykel, eller att gå.

Hur ser dina transportkostnader ut? Hur ofta använder du din bil om du har en? Har ni ändrat något när det gäller transporten, för att spara pengar, för miljöns eller hälsans skull?

Dela:
Vecka 13: Vilka är dina månadsutgifter?

Vecka 13: Vilka är dina månadsutgifter?

Dags för vecka tretton, hej vad tiden går!

Den här veckan är det dags att se över månadsdragningarna. Till månadsutgifter räknar jag egentligen alla typer av abonnemang – allt från Spotify till Netflix, träningskort, Storytel, tidningsprenumerationer, och mycket mer. Även sådant som kostnad för telefonabonnemang kan läggas till den här.

Enligt Konsumentverket “får” ett hushåll bestående av fyra personer lägga 2 190 kr på “medier” varje månad, medan ett ensamhushåll får lägga 1 430 och två personer får lägga 1 660 kr. I denna kategori räknas “Kostnad för bredband, abonnemang för mobiltelefon, streamingtjänster, dagstidning, med mera” – men däremot inte träningskort.

Vid det här laget har du gått igenom dina kontoutdrag och vet hur mycket som dras åt olika håll. Fundera över om de månadskostnader du/ni har är sådant som adderar värde till ert liv. Behövs det flera olika streamingtjänster för TV? Behöver du ha det dyraste mobilabonnemanget, eller går det att växla ner till något billigare? Använder du ditt träningskort så pass regelbundet att det är något att ha kvar? Bara du vet vad du vill lägga dina pengar på.

Vi har kommit in i att försöka växla vilket streamingabonnemang vi kör för tillfället, så att man inte betalar för flera på en gång, utan byter när det finns något nytt kul på någon annan tjänst. Barnen älskar SVTs barnprogramutbud, så hade vi verkligen velat kapa alla kostnader hade vi kunnat hålla oss till SVT:s gratisapp.

Månadskostnader drar snabbt iväg. Att lägga 109 kr i månaden på en streamingtjänst kanske inte känns så mycket, men på ett år blir det dryga 1 300 kr. Har man flera abonnemang blir det desto mer. Kanske vill du lägga pengarna på något du värderar mer, eller på din framtida frihet?

Hur många abonnemang har ni i ert hushåll? Hur tänker ni kring abonnemang?

Dela:
Vecka 12: Se över matkostnaderna

Vecka 12: Se över matkostnaderna

Årsutmaningen, vecka 12 – dags att ta en närmare titt på matkategorin. 2018 la svensken i genomsnitt 12,5 % av sin disponibla inkomst på mat (men då är restaurangbesök inte medräknade – lägger man till kategorin ”hotell, restaurang och fika” går det åt 6,6 % av den disponibla inkomsten ytterligare). Det innebär att det är en av våra största utgiftskategorier, tillsammans med boende och transport. Ändå lägger vi idag mindre på mat, tack vare lägre priser i och med större import, och högre löner.

Mat är en kategori som ofta dyker upp för diskussion i privatekonomigrupperna på Facebook som jag följer, och våra matkostnader var för egen del anledningen till att jag blev intresserad av privatekonomi till att börja med.

Hur mycket lägger du på mat?

Efter att ha gjort sammanställningarna över dina/era utgifter bör du ha en idé om hur mycket pengar du lägger på mat. Blev du förvånad över siffran?

Det finns underlag för hur mycket man ”bör” lägga på mat. Swedbank tycker att ensamboende lägger 2 770 kr, två vuxna sammanboende 5 540, barn 0-6 år runt tusenlappen, och därefter successivt uppåt mot vuxennivån. Konsumentverket tycker att en vuxen 18-30-åring som äter all mat hemlagad kan/får lägga 2 950 kr i månaden (700 kr mindre om man äter lunch ute).

Det finns givetvis hänsyn att ta – allergier och olika sorters specialkost kan mycket väl kosta mer än när man inte måste ta hänsyn till sådant. Men fundera över hur era kostnader står sig mot dessa schablonbelopp.

Minska matkostnaderna

Medvetenhet. Det första steget mot att sänka matkostnaderna är det du gör nu – att bli medveten om hur mycket du i nuläget lägger på mat. Det går inte att göra något åt något man inte har koll på. Från och med nu kan du göra medvetna val.

Minska matsvinnet. Att minska matsvinnet är bra för både miljö och plånbok. Vi svenskar slänger mängder av mat varje år som hade kunnat ätas som den bara omhändertagits bättre. Se till att ha koll på vad som finns i framför allt kylen, men även frysen, och använd det du köpt hem. Spara resterna och använd till matlådor, eller kör en rest-kväll. Frys in frukter och bär som börjar bli dåliga, eller gör bananpannkakor på svarta bananer.

Matlådor. Grundtips nummer ett brukar vara matlådor och ja, om du har för vana att lägga 80-150 kronor dagligen på lunch kommer matlådor spara dig mycket pengar.

Mer vego. Också ett väldigt vanligt förekommande tips. För vår del har vi blivit mer flexitarianer, då min familj inte är så förtjust i bara bönor och linser, men blandar jag i linser i köttfärsen så att det blir 50/50 är det ingen som klagar. Billigare, och minskar köttkonsumtionen.

Planera. Vi planerar vår veckomeny varje söndag och försöker då göra det med följande ”recept”: En dag kött, en dag kyckling, en dag fisk, en dag soppa, en vegetarisk, och en-två ”valfria” dagar. Vi planerar maten utifrån vad vi har hemma och vad som är på erbjudande för veckan, så att vi slipper panikköpa något som inte alls är på erbjudande.

Välj rätt butiker. Lågprisbutikernas som Willys och Lidl har generellt just lägre priser. Hemköp, Coop och Ica är generellt dyrare. Vi brukar storhandla på Willys, och sedan köper jag sådant som är på bra extrapris i de andra butikerna när tillfälle ges.

Köp kort datum. Många affärer har numera lådor med kort-datum-produkter. Här kan du spara 30-70 % av den ordinarie kostnaden. Men tänk på att bara köpa om det är något du kommer hinna använda – annars blir det bara dyrt trots det låga priset.

Odla eget. Du behöver inte ha någon enorm trädgård för att kunna odla lite eget. Odla t ex basilika i en kruka, eller ha en hink med körsbärstomater. Groddar är superenkelt att odla. Även potatis går utmärkt i hinkar. Se till att odla sådant du själv äter, annars blir det bara slöseri.

Baka. Om du äter mycket bröd finns det också en hel del pengar att spara på att baka eget. Att baka eget bröd kostar några få kronor. Från frukostfrallor till saftiga bröd, från hamburgerbröd till kanelbullar – det är billigare (och godare!) att göra eget. Min favoritbok för brödbak hittar du här.

Plocka. Blåbär, björnbär, hallon, äpplen, och svamp är alla exempel på saker som är dyrt i affär men gratis i våra skogar och trädgårdar. Har du inga egna äppelträd, hör med någon vän som har äppelträd i trädgården, eller leta i stan efter ”allmänna” träd. Ta sedan omhand om naturens skatter – frys in, safta, sylta, lägg in, torka, och så vidare.

Gör storkok. Använd till matlåda och till att ha extra matlådor i frysen efter behov. Med några matlådor i frysen slipper du dessutom hamna i ”äh vi tar hämtmat ikväll”, utan kan snabbt plocka fram när orken tryter.

Medvetna restaurangbesök. Gå inte på restaurang bara för att du inte orkar laga mat, eller på slentrian – gör ett aktivt val. Restaurang är dyrt och gräver snabbt hål i plånboken. Det betyder inte att det råder restaurangförbud, men att du ska gå på restaurang för att njuta av att någon annan lagar maten och upplevelsen runtikring, inte bara för att du är trött eller ”alltid gör det”.

Ytterligare tips finns i mina inlägg tio tips för att få maten att hålla längre och tio tips till.

Hur mycket lägger du på mat? Har du tagit till några åtgärder för att minska matkostnaderna? Vilka är dina bästa tips?

Dela: