Jag älskar Nobelfirandet. Och nej, det är inte för att drottningen och prinsessorna har sånna fina klänningar och smycken som gnistrar, även om det är det som oftast diskuteras mest.
Jag älskar Nobelpriserna för att det är kunskap som prisas.
Det finns åtta miljoner fester och galor för allting som brukar få uppmärksamhet – film, TV, musik, sport. Och visst, de lägger också ner tid och själ i det. Men kunskap. Det är en helt annan sak. Det är det som driver världen framåt. Årets kemipris är några av kuggarna i varför vi kan köra omkring i elbilar med litiumbatterier. Årets medicinpristagare har forskning som kanske kommer kunna bota vissa typer av cancer. Den tionde december varje år – på Nobels dödsdag – får vi hedra människor som ägnat sig åt att utveckla världens kunskap. Och sådant uppnår inte musiken eller filmen eller sporten, även om alla de tre kan beröra och lära oss nog så mycket.
Jag tycker det är härligt att se kunskap uppmärksammas på detta fantastiska sätt, och har jag möjlighet tittar jag alltid på det på TV. Att närvara vid Nobelbanketten någon gång under livet finns definitivt med på min bucket-list. Till och med dottern tyckte att det var kul att titta i tisdags, men det var framför allt för att hon tycker att drottningar och prinsessor är det bästa som finns (kungen blev hon lite besviken på – ”Han är ju gammal”…).
Själv pysslar jag på i det lilla och pillar för närvarande på två artiklar, en om leptin och en om MR-proADM, och jag tror knappt att ens eventuella läkar-läsare vet vad de är (möjlighen leptin, men mid region-pro-adrenomedullin är m er osannolikt). Något Nobelpris får jag inte för min forskning, men jag kanske kan bidra med min lilla, lilla pusselbit.
oerhört intressant ! Har försökt läsa på om hormoner i kroppen och hur de påverkar varandra och hur de påverkas av maten man äter ohc hur man sover. Tyvärr är det svårt för mig att förstå språket. Men just leptin verkar ju kunna påverkas av insulin. Så ju mer insulin desto hungrigare blir man. Eller rättare sagt omätt. Pusselbitar i den här soppan av hormoner är toppen !
Leptin och insulin är lite motpoler, där leptin ger mättnadskänsla. Det är dock ganska rörigt med många av hormonerna (leptin är dessutom inte bara ett hormon utan också en cytokin), då de har väldigt många effekter i kroppen. Leptin verkar, förutom att vara del av mättnad/hungerreglering, också vara en del av inflammationssvaret. Det är framför allt denna koppling, i första hand till hjärtkärlsjukdom, som jag tittar på i min forskning.
Ja! Världens bästa firande. Har en dröm om att få gå på Nobelfesten. Fick chansen att träffa Abhijit Banerjee idag och är helt starstruck, fantastiska forskare som betytt så mycket för mänsklighetens utveckling, ändå så oerhört ödmjuk.
Coolt! Jag tycker att de verkar rätt ödmjuka de flesta av Nobelpristagarna (med undantag för en del av litteraturpristagarna…) när man hör dem i intervjuer. Fick du ställa frågor eller vad var det för typ av träff? 🙂
Som doktorand räknas du som student och kan vara med på studenternas nobellotteri och vinna biljetter till nobelfesten. Måste fortfarande betala festen etc. Väl värt pengarna. Jag gick för några år sedan. Ssco ordnar lotteriet. Googla Nobelfest studentlotteri. Öppnar 1 aug 2020.
Ja, nästa år blir det nog till att delta – jag tittade på det förra året men hade då en nyfödd så det var inte riktigt läge. Lagt till påminnelse i kalendern, tack för ditt påpekande annars hade jag glömt det! 🙂
Ja detta är verkligen en av årets höjdpunkter. Vi följer också detta med stort intresse i det IMGRska hemmet.
Appropå din kunskap på området hade jag gärna fått din take på fasta och periodisk fasta 🙂
Vad kul att det är fler som följer det!
Periodisk fasta är inget jag tittat på extensivt, men det jag har sett om det är väl i princip uteslutande positivt. Tittar man evolutionärt vore det ju rimligt att vi är gjorda för perioder av fasta, med tanke på hur lång tid det kunde gå mellan matintag. Det verkar positivt för cellreparation och kroppens återhämtning. När jag jobbar kör jag också 16:8, tycker det fungerar utmärkt.