Blöjor och allt vad de innebär

Vår yngsta är så liten att hon har blöjor. Jag såg någon beräkning nånstans om att barn antas använda ca 1 000 blöjor per år (vilket jag tycker känns lågt, det går ofta åt fyra per dygn, och då skulle vi snarare landa på uppåt 1 500 st/år). Dagens svenska barn blir i snitt blöjfria runt 3,5 års ålder på dagtid, vilket innebär att det med beräkningen 1 000 per år går åt ca 3 500 blöjor från födseln tills dess att barnet lärt sig att gå på potta/toa. De är dessutom inte natt-torra enligt statistiken förrän ett halvår senare, vilket innebär ytterligare ett gäng blöjor, men vi utgår från 3 500 för att det är enklare.

Ska man köpa 3 500 blöjor blir det en inte helt obetydlig utgift. Snittpris är svårt att säga, eftersom blöjor i de större storlekarna kostar mer än de små, och varierar så klart stort beroende på var man handlar (vilket är lite poängen här). Någonstans mellan 1 och 3 kr/st kan man nog räkna med, så vi kan ju säga att det blir 2 kr/st som snitt. Det innebär att de där 3 500 blöjorna kostar 7 000 kr över åren.

Så vad kan man göra åt saken?

1) Så länge man är tvungen att ha blöjor får man leta extrapriser. Många butiker har billigare pris på sina blöjor när man handlar andra varor i butiken för en viss summa. Vissa har en successivt sjunkande prisstege – desto mer man handlar, desto billigare blir det. Ska man ändå handla för veckan så kan man ju passa på. Jag försöker se till så att snittpriset per blöja ligger på runt kronan, helst lite under en krona – och det går absolut!

2) Flera av blöjtillverkarna har kundklubbar, t ex Libero. Registrera förpackningarna och få bonuspoäng, som sedan kan bytas ut mot något i deras poängshop. Jag brukar välja att få ut presentkort som sedan används för att inte betala lika mycket för blöjorna.

3) Vill man få bort kostnaden i betydligt större utsträckning, och dessutom göra en insats för miljön, är tygblöjor en väg att gå. De kostar en del i inköp (men det finns en begagnatmarknad som man kan ha i åtanke både vid inköp och när de inte längre behövs) och kan upplevas bökigare än de superabsorberande, supertorra, och supersköna (enligt reklamen känner ju barnen knappt av dem!) engångsblöjorna, men i längden tjänar man på det. Dessutom leder de i stor utsträckning till nästa punkt…

4) Tidig blöjfrihet! Förr blev barnen blöjfria vid 18 månaders ålder, men numera not so much. Tack vare de extremt superduperfantastiska blöjorna enligt punkt tre så är blöjor inte det minsta obekvämt för ungarna (eller deras föräldrar), och därmed blir varken de eller deras föräldrar särskilt motiverade till att sluta med blöjorna. Det blir till och med så att ungarna kan bli rädda för att bajsa nån annanstans än i blöjan. Helt enligt tillverkarnas önskemål… Men tidig blöjfrihet är inget konstigt, och definitivt inget skadligt för barnet. Det är inte så att de är genetiskt programmerade att gå med blöja. Äldsta dottern babypottades från tre veckors ålder, och vid ett års ålder bajsade hon i princip aldrig någon annanstans än i pottan, och kisset hamnade i stor utsträckning där också. Då var vi nere på kanske två blöjor per dygn istället för det dubbla (och jag slapp byta bajsblöjor, yay!). Hon blev helt blöjfri, både dag och natt, en månad innan sin tvåårsdag, dels tack vare babypotting och dels tack vare boken “Blöjfri på tre dagar“. Det är en bok som rekommenderas varmt!

Att slippa drygt 1,5 års blöjor, som det blir om man tar snittåldern på 3,5 minus de knappt två år som dottern var när hon blev blöjfri, så handlar det om 1 500 blöjor och 3 000 kr, förmodligen mer eftersom det nog går fler blöjor än så. Dessutom är det en kraftig besparing på miljön.

Vill man ha en punkt 5 så kan man ju dessutom investera i ett bolag som tillverkar blöjor, t ex Essity (avknoppas från SCA, så det står fortfarande SCA på blöjpaketen) som äger Libero. Då kan man ju tjäna på att andra inte gör sina ungar blöjfria tidigare!

Bild-cred: Designed by yanalya / Freepik

Copied!