Ibindex.se och MA200.se

Ibindex.se och MA200.se

Jag skrev ju ett inlägg om Börsdata och dess fantastisk-het, så jag tänkte göra ett inlägg om två siter som också är superbra: Ibindex.se och MA200.se.

Dessa drivs båda av samma företag (Katujo AB) och är jättebra för sina respektive inriktningar.

Ibindex står för investmentbolagsindex och har mängder av information om de svenska investmentbolagen; deras noterade och onoterade innehav, deras rabatt och premie, utveckling över tid, med mera. Är man investmentbolagsinvesterare så är den ovärderlig! Jag går in på Ibindex varje gång jag ska investera i ett investmentbolag, för att kolla till vilken rabatt de handlas.

MA200.se är en site där man helt enkelt kollar hur MA200 (glidande medelvärde över 200 dagar) ligger. Har man detta som en av parametrarna man använder i sitt investerande (som t ex Kavastu framhåller) är det en jättebra site. Förutom MA200 ses även MA10, 20, 50 och 100.

Jag får inte en spänn eller annat för att göra reklam för dem, de är bara jättebra precis som Börsdata.

Bästa Börsdata

Bästa Börsdata

Tänkte att jag måste skriva ett litet hyllningsinlägg till en site som verkligen är fantastisk: Börsdata.

Det är definitivt inte alla som investerar mot FIRE gör det i aktier – det många föredrar är passiva indexfonder som är billiga och just följer index, eftersom det trots allt är ganska svårt att slå index. Jag och maken tycker att aktier är kul och allt eftersom vi lär oss mer om det har det gått bättre för oss. Vi har en del pengar i fonder också, men när det kommer till val av aktier är Börsdata en guldgruva. Den är en guldgruva redan i gratisversionen, men man får ju säga att i betalversionen så är det en guldgruva där man hittar en massa diamanter och rubiner också. Screening-verktyget är grymt bra. Jag gissar dessutom att jag bara skrapat på ytan gällande sitens alla olika funktioner, novis som jag är.

Numera har de hiskeligt många bolag också, 8 000 st över hela världen, även om huvudfokus är Norden och Sverige.

Man kan se alla möjliga nyckeltal, dagliga aktiekurser och mycket mer, och det för tio år bakåt i tiden.

Så, om du är intresserad av aktier, använd Börsdata. Och om du använder Börsdata, fundera på om det inte vore värt att testa betalversionen (hint: det är värt).

Och vid sidan av detta får jag ju också tillägga att Kvalitetsaktiepodden (som Börsdata samarbetar med) är en grymt bra podd som tar mycket (det mesta? allt?) av sin data från Börsdata. Jag har lärt mig enormt mycket av den podden och man hittar många spännande bolag genom dem. Lugnt, sakligt och östgötskt. Lyssna på den!

(Och det här inlägget är inte ett enda dugg sponsrat, betalt eller nånting, det är bara en grym tjänst och en bra podd.)

Årssammanfattning: 2018

Årssammanfattning: 2018

Nyårsafton är här med oxfilé, hummer och annat som vi inte äter särskilt ofta annars. Tanken på nyårsmiddagen får det att vattnas i munnen på mig. Maken är en duktig kock, och själv står jag för efterrätterna (tre stycken blir det, så att vi har något som passar alla: sötsalt chokladpaj med saltkolasås, marängtårta (kusinbarnets önskan) och rabarbersmulpaj). Det ska bli otroligt gott alltihopa.

Men så här på tidig eftermiddag kan man ju ta och sammanfatta året.

Det har varit ett stressigt år, det ska inte stickas under stol med. Jag tillbringade över sex månader av året som gravid och jag har varit hysteriskt illamående vid varje graviditet från vecka sex till födseln, så det är inte så kul. Dessutom var de sista tre månaderna smällvarm högsommar. Men belöningen kom ju… Och för maken har disputationen och avhandlingen legat som en tung, blöt filt över axlarna tills även den belöningen kom här för bara drygt två veckor sedan. Med det sagt, en sammanställning av det ekonomiska och lite runtom:

Inkomster. Den största enskilda inkomsten står min man för, följt av mig med lön (första halvåret) och föräldrapenning (andra halvåret). Andra bidragande bitar har t ex varit loppisförsäljning på 5 700 kr vilket jag är mycket nöjd med med tanke på att jag inte lagt ner särskilt mycket tid på att försöka sälja saker. Målet var att sälja något varje månad, vilket jag gjort alla månader utom augusti. Elen från solcellerna har dragit in 1 500 kr utöver att vi inte betalt för elen under maj till november.

2018-year
Snittutfördelning av utgifterna/sparandet under året 2018.

Utgiftssidan. Totalt kan konstateras att boendet, som för de flesta, är den post som tar den största procentuella andelen av våra inkomster på knappt 12% (11,86). Detta följs av drygt 9% på mat totalt (både mat i butik och mat på restaurang och liknande), och därefter övrigtkategorin på 7%. Års-och månadskostnader, såsom dagisavgift, Spotify, försäkringar undantaget bilförsäkringen, med mera, tar 5,3% i anspråk. Transporter står för drygt 2%. På kläder har vi nog lagt något mer än ett vanligt årssnitt med 736 kr/månad, men det drevs mycket av att jag dels behövde gravidkläder och dels amningskläder. För dessa finns väldigt lite att hitta på andrahandsmarknaden (förmodligen för att folk precis som jag använder samma fyra plagg tills de trillar sönder) och måste således köpas nya.

Utöver dessa har vi lagt större pengar på:

  • Solceller
  • Luftvärmepump
  • Trädäck

Dessa räknas inte in i ovanstående löpande utgifter, utan tas från de pengar vi sparat ihop på förhand. Ingenting finansieras med lån utan betalas kontant.

Tittar man över året kan jag konstatera att sommarmånaderna är dyrare än vintermånaderna generellt sett. Jag misstänker att det kommer hålla i sig. Både förra året och detta året var oktober vår billigaste månad, då är vi inne i vardagslunket och det är inga årsavgifter som ska betalas.

Sparande. Vår snittsparkvot över året landar på drygt 56%. Målet var över 40%, vilket vi ju klådde med råge trots att vi fått barn och jag därmed gått ner till föräldrapenning. Förra årets sparkvot var 40,4% – jag började ju halvvägs inpå 2017 med att verkligen ta kontroll över ekonomin – så vi har förbättrat den markant. Möjligen kan vi öka ytterligare lite till nästa år eftersom både maken och jag kommer gå upp i lön, men mycket äts upp i skatt så vi får se vad det blir av det. Målet kommer även fortsättningsvis ligga på ett årssnitt över 40%. Vi har inte under någon enskild månad under 2018 varit under 40%, det lägsta har varit ca 46%. Sparandet är varje enskild månad den tveklöst största kategorin av var våra pengar tar vägen.

2018-sparkvot
Sparkvoter under året 2018.

Det sparmål vi satte upp i början av året klarade vi i november, och vi kommer att skjuta över målet med ungefär 12% vilket känns galet bra med tanke på ovanstående stora utgiftsposter.

Utdelningar. Målet på 12 000 kr i utdelningar slogs med 33% och vi landar på precis över 16 000 kr. Nästa års mål är 2 000 kr/månad.

Portföljvärde. Eftersom vi tankat in mycket pengar i portföljen är det totala värdet högre nu än vid årets start, men för oss precis som för de flesta har det gått utför under hösten tyvärr. Men vi ligger långsiktiga och har inga som helst planer på att ta ut pengarna, så vi fortsätter handla på ”rean”. Positivt är att vi viktat om portföljen från den höga risk den hade tidigare när maken var ensam ansvarig, från ca 50/50 utdelnings- respektive riskportfölj till ungefär 90/10. Det känns mycket bättre, inte minst när det stormar lite på börsen. Viktningen totalt vid årets slut är 55% aktier, 15% fonder, 20% övrigt och 11% barnens sparande (som är en blandning av aktier och fonder).

Bloggen. I september startade jag den här bloggen. Till dags datum har den fått 13 500 visningar så det känns ju inte helt illa pinkat. Nu på slutet har det varit dåligt med uppdateringar p g a Livet AB, men det ska bli bättre på andra sidan årsskiftet. Tycker det är jätteroligt att blogga igen, och det är kul att vara en liten del av FIRE-rörelsen, finanstwitter på ett hörn, och förhoppningsvis kunna inspirera någon där ute.

Tvåbarnsföräldrar. I juli gjorde vår yngsta dotter entré och vi blev tvåbarnsföräldrar. Någonstans känns det som att det var då vi verkligen blev en riktig familj. Jag gick på semester i juni och rakt in i föräldraledigheten i juli och har således inte jobbat under drygt halva året. Ekonomiskt sett har hon knappt kostat något förutom blöjor, då hon fått i princip allt begagnat av storasystern eller köpts begagnat.

Huset. I huset har vi gjort ett antal förändringar, där ovanstående tre får sällskap av att vi satt upp ett välbehövligt förråd i trädgården för trädgårdsredskapen, vi har fixat till ett hörn av trädgården där vi lagt ut singel och satt upp pallkragar, vi har förnyat äldsta dotterns rum från ett bebisrum till en treårings rum (allt inköpt begagnat), och vi har gjort om det vi tidigare hade som bibliotek/bäddsoffa-rum till yngsta dotterns sovrum (ärvt från storasyster eller inköpt begagnat).

Maken har disputerat. Nu i december genomförde maken sin disputation. Detta har tagit otroligt mycket tid och energi under hela året, med långa kvällar, nätter och helger för att få ihop det. Det känns väldigt skönt att äntligen kunna släppa det.

Hälsa. Träningen har blivit lidande av att maken ägnat så mycket tid åt avhandlingen, vilket i sin tur gjort att jag i stor utsträckning tagit barnen. Då är det svårt att få till träningen. Detsamma har gällt för maken. Jag har ändå försökt och lyckats hyfsat att hålla igång med Fitbit Coach, men nu har jag för friskvårdspengen införskaffat ett kort på en av träningsanläggningarna i stan så att jag kan få komma iväg på lite energigivande gruppträning.

Sammanfattning. Ett bra ekonomiskt år. Ett stressigt år. Ett fantastiskt år på sina sätt, men ett jag inte vill göra om…

Gott nytt år på er!

Kavastus trender 4.0

Kavastus trender 4.0

I oktober anmälde jag mig, lagom spänd inför att gå min första kurs om investeringar. Hittills har jag bara läst en massa böcker, samtliga lånade alldeles gratis på biblioteket. Kavastus trender verkade spännande, med en framstående Twitter-profil.

Sedan kom Kavastugate, eller vad man vill kalla det för fyndigt namn (när det gäller just Kavastu verkar det ju finnas ett och annat smeknamn, inklusive parodikontot ”Vaha$tu”), och ”alla” på Twitter tyckte illa om honom. Vissa profiler på Twitter säger att han enbart backtradar (dvs hävdar i efterhand att han köpte respektive sålde på botten respektive toppen), och det finns ett gäng screendumps på tweets som gör att man funderar. Min taggning inför att gå kursen sjönk, än mer när han blev sågad i en recension i jag tror Dagens Industri. Folk gapade på Twitter att de haft rätt.

Men eftersom jag bokat in mig på kursen skulle jag givetvis gå den ändå, även om det kändes mer tveksamt.

Det skulle visa sig att jag var långt ifrån ensam om funderingarna. Eftersom Kavastu i första hand är en Twitterprofil var det ju därigenom majoriteten hittat till Kavastus trender. Den ”sekt” man pratat om på Twitter, med anhängare som anser att herr Talving är investerar-gud, existerade inte bland de sju-åtta jag pratade med på plats. Visst, det var bara ett litet urval av de uppåt 125 pers som närvarade, men ändå. Alla uttryckte sina tvivel och att de var där för att lära sig mer, men att det inte på något sätt var att detta var Den Enda Vägen.

Klockan nio lördagen den förste december var jag så på plats på Sheraton i Stockholm. Kavastu och en arrangör hälsade alla välkomna personligen genom att ta i hand. Efter ett kort intro om dagens upplägg var det sedan dags för Kavastu att börja.

Han bemötte kritiken på Twitter och artikeln väldigt kort – dels genom att hänvisa till Rika Tillsammans-bloggen Jan Bolmessons recension (som är väldigt positiv) som ett bra ställe att läsa om kursen, och dels genom att konstatera att journalisten i fråga var en av två på hela hösten som inte tagit i hand. Den andre var tydligen någon svårt förkyld. Slutkommentaren om det hela var, ”Ni får ju avgöra själva.”

Och det fick vi, för sedan satte det av i racerfart. Det kallades till och med ”Rivstart!”. Det dröjde ingen tid alls innan de första bolagsexemplen kom – man kan konstatera att det knappast handlar om att han valt ut ett fåtal case som passar honom, jag gissar att han drog igenom uppåt tre dussin olika bolag under de åtta timmar som kursen pågick (en timme lunch).

Kavastu gick igenom hur han själv kommit fram till den strategi han idag kör, och den som lyssnat på honom i poddar under hösten då han promotat sin bok har hört detta förr. Resa till Thailand, gamla tidningar med, analys av misstag och framgångar. Efter det följde ett antal tips över hur man gör samma resa själv – inte den till Thailand dårå, men den för att analysera vad man gör rätt och fel.

En del av det han säger är självklart. Mantrat ”Köp styrka, sälj svaghet” är ungefär lika givande på en Kavastu-kurs som ”Köp på botten, sälj på toppen” är av vem som helst. I den bästa av världar skulle man ju lyckas med dessa saker, men att se vad som är svagt respektive starkt, och veta vad som är botten respektive toppen, är ju liksom lite det som är utmaningen i just det här. Kavastu, får man ju ändå ge, gjorde sitt bästa för att delge de strategier han använder sig av – och den statistik han lutar sig mot. För herregud vad mycket data han har sammanställt. Han är datanörd i ordets rätta bemärkelse. Data och trender hela vägen tillbaka till 1980 får vi se på löpande band, sammanställt och jämfört framlänges, baklänges, på längden och på tvären. Oavsett kritik känns det som att just datan och analyserandet, det får man ge honom att han verkar kunna.

Det är statistik om vilka som är de hetaste månaderna på börsen, det delas in i om börsen är i bull- eller bear-trend, när på dagen man bör sälja/köpa, vad som händer på natten med kurserna statistiskt sätt, och mycket mycket mera. En del av detta har jag hört förr i poddar, och han kan visa statistiken bakom.

Med detta i bagaget får min slutsats bli denna om kursen: Huruvida han backtradar på Twitter bryr jag mig inte vidare mycket om. Kursen var lärorik alldeles oavsett. Han förordar inte att man ska göra som han (han säger sig nu helt ha lämnat börsen i väntan på att se om vi på väg in i en björnmarknad, och han säger aktivt att det definitivt inte är för alla att sälja allt), utan att man ska ta med sig det som man tycker passar den egna stilen, personligheten, temperamentet och den tid man har till sitt förfogande. Det var bland det första han sa och det upprepades till sista minuten.

Hans tankar om hur man ska hantera skalning in och ur bolag tyckte jag också var givande. Och ett citat jag tar med mig, efter att vi bränt oss på ett förhoppningsbolag som vi låg kvar i alldeles för länge, är: ”Folk snöar in och vill ha revansch i samma bolag som de fått en fetsmocka av” – den tycker jag är viktig att ha med sig.

Jag upplevde Kavastu mer ödmjuk i denna kurs än jag tyckt att han verkat i någon podd eller i boken (Bli rik och fri med aktier). I sektionen om vart vi är på väg just nu var han mycket tydlig med att han inte kunde säga – tecknen är illavarslande, men om december blir en bra månad kan det ändå fortsätta vara en bra bilmarknad.

Jag höll mig vaken och lyssnande hela vägen igenom, och han höll det intressant i princip hela vägen (mot slutet av eftermiddagen drogs ett stort antal bolag på raken, då blev det lite svårt att koncentrera sig, men annars så).

Att hävda att hela kursen bara är MA200 och sen är det inget mer, som recensionen i tidningen sa, är en rätt elak sammanfattning med dålig substans. Visst är det mycket MA200, men det är också mycket mer. Eller vad vet jag, kanske är jag bara sååå okunnig att jag inte fattar att jag blir lurad? Vem vet. Jag tyckte att jag lärde mig något, jag uppskattade det. Den var precis på lagom nivå för mig – inte någon grundkurs, men inte heller vidare avancerad. Jag kan inte påstå att det var något under kursen jag inte förstod – och det om något är väl ett gott betyg, med tanke på hur en del (dåliga) föreläsare kan göra även det enklaste svårt, och hur andra (bra) föreläsare kan göra det svåra förståeligt.

Är det värt pengarna? Det kan man alltid diskutera. Jag ångrar inte att jag gick kursen. Andra tycker säkert (uppenbarligen) att det är helt bortkastat.

(På Sheraton var maten för övrigt fantastisk, och inget snacks med utgånget datum serverades. Som om det nu skulle påverkat innehållet i kursen.)

Solceller minskar utgifterna

Solceller minskar utgifterna

Så här i november-grådaskigheten är det väl dags att prata sol. Närmare bestämt solceller och el.

I våras kom jag med förslaget om att sätta upp solceller på taket och till min förvåning gick maken med relativt lite argumentation med på det. Det visade sig att han funderat fram och tillbaka på det också. Han funderade på att vänta ett par år till för att de skulle bli ännu billigare (de har ju trots allt minskat kraftigt i pris de senaste åren), men vi kom fram till att när de blir billigare kommer solcellsbidraget att tas bort och därmed blir kostnaden förmodligen ungefär densamma. Dessutom la vi om taket 2016 så nu är taket i prima skick och kommer inte behöva bytas på länge. Solcellerna har ju en livstid på trettio plus år, så det vore ju synd att behöva plocka ner dem för att byta taket under och sedan sätta upp dem, bara för att taket när man satte upp solcellerna var gammalt.

Solceller får producera lika mycket el som man gör av med på ett år. För vår del är det knappt 5 000 kWh. Producerar man mer förlorar man något bidrag för solcellerna, minns inte hur det var, men man får i alla fall inte producera mer än man använder (vilket är stenkorkat om man vill att vi ska bli mer miljövänliga).

För vår del gick solcellerna före solcellsbidrag på runt 90 000 kr. 30 000 av dessa får vi tillbaka i bidrag, så slutkostnaden den kommer vara runt 60 000 kr.

Vi hade en väldigt solig sommar, men faktiskt lite för varm för att vara optimal. Bäst för solcellerna är en temperatur runt 20 grader, så 30+ som det var i somras sänkte effekten. I juni snittade vi 26,2 kWh/dag, ungefär samma i juli, och därefter 16 kWh/dag i snitt i augusti (solens banan är annorlunda och vi får riktigt lika mycket belysning av solcellerna, och dessutom var det nog molnigt ett par dagar). Vi har inte betalt för någon elräkning sedan april – solcellerna kom igång i slutet av april. I september hade vi ett snitt på 12 kWh/dag, och fick fortfarande 49 kr tillbaka på elen. Vi har inte fått någon faktura för oktober heller, så det ser ut som att vi bara kommer betala el ungefär november till februari/mars om vi har tur. Solcellerna producerar el till och med när det ligger snö på dem, dock givetvis väldigt lite.

Enligt beräkningarna från PPAM som installerade solcellerna (och som jag gärna gör reklam för utan att ha minsta samarbete, de var riktigt bra!) tar det 10-12 år innan solceller betalt sig. Vi tror att det med dagens elpriser tar lite längre tid än så – men samtidigt misstänker vi att elen kommer bli dyrare och då går det snabbare.

Det allra bästa att göra med egen el är inte att sälja den, utan att använda den. Av den anledningen har vi börjat tvätta, köra diskmaskinen, mm i större utsträckning på dagen när det produceras solel, istället för kvälls- och nattetid.

Totalt sett valde vi solceller av flera anledningar:

Miljöaspekten: Det är bra för miljön att tillverka solel
Kostnadsaspekten: Det kommer betala sig med tiden, och flyttar vi tidigare än så så höjer solcellerna ändå värdet på huset, pga lägre månadskostnader
Klara-sig-själv-aspekten: Det är betryggande att ha en viss egen elproduktion året om, även om det naturligtvis inte är tillräckligt på vintern

Vi har dessutom under sommaren kombinerat solcellerna med en luftvärmepump (annars har vi fjärrvärme för att värma upp, vilket blir bisarrt dyrt på vintern). Den svalkade riktigt skönt i somras, och kommer förhoppningsvis ge härlig värme i vinter. På det sättet hoppas vi på lägre fjärrvärmekostnader vintertid, vilket skulle öka takten på att vi sparar in kostnaden för solcellerna.

Copied!