Kommentarsfältens briljans

Kommentarsfältens briljans

Som för alla andra poppar det upp ”Förslag för dig” på Facebook. Den här gången var det nån artikel på Aftonbladet (eller annan liknande tidning) om någon som blivit stor på Instagram för att hon delade hur man gör eget Bregott, och att hon bara köper kort-datum-varor och så vidare. Det vanliga för många av oss.

Gick in i kommentarerna och det var ena halvan ”meh det gör jag ju också men jaaaag behöver inte skylta om det, och dessutom ystar jag min egen grädde och syr mina egna kläder och…” och ”ugh varför gör hon sånt, hela väääärlden kommer gå under om alla bara slutar konsumera”.

Jag orkar aldrig kommentera i de där kommentarsfälten, men visst roar de.

Den förstnämnda kategorin känner ju uppenbarligen visst ett behov av att berätta för världen hur duktiga/sparsamma/whatever de är. (Och att tidningen minsann borde lyfta fram dem istället, för de har faktiskt inte använt de pengar de sparat på någon utlandssemester, det har de faktiskt aldrig haft råd med, så varför lyfts bara de som sparar till semester och inte de som har det svårt PÅ RIKTIGT?)

Den andra kategorin blir tröttsamma för att nej, världen skulle inte gå under om folk tog bättre hand om sig själv, sin omgivning, och tänkte efter före. Vi kommer ändå aldrig helt sluta konsumera. Vi kommer aldrig kunna göra allt vi behöver och vill ha själva, det livet har vi sedan många många år kommit ifrån.

Sen kommer sånna här guldkorn.

57EBE18B-0343-4DC3-81AE-EF0AE6479D91
Från kommentarsfältet på FB.

Ersätta det monetära systemet. Nå, kanske har hen en jättebra idé? I min värld har vi nämligen två varianter vad gäller att kunna köpa och sälja eller byta varor med varandra:

1. Byte. Tolv kossor för trettio får. Ett hus för en säck guld. Eller nåt. Problemet blir att få nån sorts jämlikhet, och överförbarhet. ”Vad kostar byxorna?” ”Du kan få dem mot ett par skor.” Även om vi börjar byta tid för grejer blir det rätt svårt, för vi har ju bara så mycket tid att dela upp på olika ställen, så det blir ju lite bökigt. I större sammanhang med företag som gör affärer med varandra, länder och så vidare, blir det helt ogörligt.

2. Pengar (eller motsvarande som vi kommer överens om). Något som egentligen inte har något värde (papperslappar) men där vi bestämt att de har ett värde. Där många av oss förvisso byter tid mot pengar (dvs jobbar) men sen kan pengarna användas såsom vi bestämmer.

Kan någon ge mig en riktigt bra tredje idé? Jag är alltid öppen för dem. Kanske någon sci-fi- eller fantasy-värld har någon bra idé? Om inget annat vore det kul att använda i någon fantasybok framöver, så give it to me!

Nåja, kommentarsfälten är underhållande när man behöver en paus från ångesten inför disputation. Vilken sker 2 juni. Vilket är varför jag inte skriver här just nu. Jag stressar över det istället. Yay.

Dela:
Mål för 2023

Mål för 2023

Så efter att ha sett tillbaka på 2022 års resultat, vad är då målen för 2023?

Man kan säkert orda om huruvida man ska sätta upp en massa mål till höger och vänster, men jag tycker det är bra. Jag gillar att konkretisera för mig själv och kunna följa upp både under tiden och efteråt. I början av året sätter jag och maken våra privatekonomiska mål för året, och sedan har jag givetvis egna, personliga mål också.

Privatekonomiskt

Det huvudsakliga målet för året är att betala av huslånet i augusti när det annars ska läggas om. Efter att ha åtnjutit superlåga räntor (just nu 1,07% bundet i 2 år) sedan vi först tog lån för att köpa förra huset är räntorna nu avsevärt högre, och vi har ingen lust att betala till bankernas vinster. Det är heller inte så att avbetalningen kommer tömma våra börskonton, utan det kommer fortfarande finnas en fin kudde där. Det kommer göra att vi frigör många tusenlappar i månaden som annars hade gått i ränteinbetalningar, men framför allt kommer det bli en riktigt skön känsla. Vi inser att det inte nödvändigtvis är det bästa på lång sikt utifrån ett optimeringsperspektiv, och att det finns en alternativkostnad då samma pengar skulle kunna få jobba på börsen, men faktum är att vi då äger allt vi har fullt ut och det blir riktigt nice.

Målet om minst 40% sparkvot kommer kvarstå, och det borde gå fint för året. Det finns några ”skakigare” månader då maken går på föräldraledigt två månader under våren, och under sommaren kommer vi få saxa eftersom vi inte har förskoleplats till mini förrän i augusti, men utöver det har vi dubbla löner igen.

Börsmässigt får vi se om vi sätter något mål. Det känns lite efter de senaste åren att det inte spelar så stor roll. Rasar börsen som den gjorde det här året kommer det gå ner, skjuter det i höjden som under 2021 kommer det gå upp. Vi kommer fortsätta stoppa in pengar där när vi har betalt av huset.

Vi har satt ett nytt mål för utdelningar, men det blir lägre än 2022 eftersom vi kommer ha sålt av en del för att betala av huslånet.

Hus och trädgård

Under våren kommer vi att lägga om taket och sedan få upp solceller. Taket är i behov av att göras om, och den ultimata tidpunkten att sätta upp solceller är när det är nylagt (för då borde vi rimligen inte behöva göra om taket innan solcellernas livstid är slut). Detta kommer dra ner elräkningen, vilket är bra eftersom vårt bundna avtal går ut i början av hösten.

Jag har stora drömmar om att odla en hel del av våra egna grönsaker nästa år. Redan året som gick blev det riktigt bra skörd av vissa saker (grönkål, morötter, sockerärtor, zucchini) och till nästa år ska det bli mer. Vi har anlagt nya odlingsbäddar och det ska bli så kul att fylla ut dem! Dessutom läser jag på om insekter och avser odla en hel del blommor för deras skull. Jag hoppas också att de perenna bärbuskar vi satt ger mer avkastning – redan under året fick vi massor av blåbär, men jag hoppas att även hallon, havtorn (som vi tog som sticklingar från gamla huset), vinbär och björnbär (också sticklingar från förra trädgården) ska börja ge oss bär. Fruktträden vi satt kommer väl ta ett par år till, liksom sparrisen (som jag avser sätta fler av!).

Personliga mål

Jag ska disputera. Det fyller mig med rätt mycket ångest, men det ska bli otroligt skönt när det är gjort. Exakt fem månader kvar.

Jag kommer fortsätta arbeta deltid, då jag inte har något som helst intresse av att jobba fem dagar i veckan och bara träffa mina barn mellan 17 och 19 på kvällen plus helger. Under våren kommer det bli tre dagar i veckan på vårdcentralen och två dagar forskningstid, de senare med vår yngsta hemma eftersom vi inte har förskoleplats till henne, medan de stora får vara kortare dagar på skola/fritids och förskola. Under tiden maken är hemma heltidsföräldraledig i mars-april kommer jag jobba heltid för att jag randar mig på akuten och där är heltid inte riktigt heltid (det är drygt 36 h/v), och dessutom är passen inte 8-17 utan väldigt varierande, så det blir bra. Jag gillar akuten.

Jag vill ge ut två böcker i serien The Elemental Saga. Tvåan, trean och fyran är alla skrivna, men behöver nu redigering. Jag vill också komma igång med marknadsföring av böckerna, vilket jag avvaktat med tills jag haft fler böcker ute. Förhoppningsvis har jag också tid att skriva mer, jag har två idéer jag skulle vilja låta få spelrum nu när första serien är färdigskriven. Som alltid är det en spännande balans att försöka hinna med skrivandet bland alla andra åtaganden jag har, men det är samtidigt något som ger mig otroligt mycket och därför vill jag lägga tid på det. Målet för min författarmailinglista sätter jag till 1000 personer (den är just nu på drygt 400), och jag hoppas sälja 100 böcker (i valfritt format) under året för den skönlitterära delen, och lika många av Plugga bättre.

Jag ska prioritera upp träningen så att jag kommer iväg och tränar på gym regelbundet, utöver att gå och dansa en gång i veckan vilket jag gjort hela hösten och fullkomligt älskar. Med mitt friskvårdsbidrag 2022 köpte jag årskort dels på det gym som ligger allra närmast oss, och dels det som ligger i källaren på sjukhuset eftersom jag kommer vara där på randning under ungefär sex av årets månader och då kan passa på att träna i samband med mina arbetspass.

Jag vill läsa minst 30 böcker under året. Vi får se om det blir så, eller om det kommer dala när jag inte är hemma lika mycket. Förmodligen. Det har getts stora möjligheter att lyssna på ljudböcker under 2022 i och med alla promenader, och de kommer bli färre när jag jobbar tre till fyra dagar i veckan. Men mål får jag ju sätta ändå.

Dela:
Året 2022

Året 2022

Gott nytt år! Så var det dags att lägga ytterligare ett år till historieböckerna. Efter att 2020 var året då pandemin greppade världen, och 2021 hade förhoppningarna om att det skulle vara Covid-fritt (det blev det ju inte), så hade vi nog alla högre förhoppningar om det här året än det utföll. Ryssland anföll Ukraina, börsen backade, inflationen skenade, el är för de rika, och drivmedel likaså. Inte direkt vad någon av oss hoppades när Covid-hysterin till slut dog ner.

Positivt under året i världen? Världens stöd för Ukraina har varit enormt. Covid är inte längre så hysterisk och nu verkar åtminstone Sverige i alla fall klassa Covid som i princip vilken annan luftvägsinfektion som helst (denna slutsats drar jag av att man nu slutat provta även sjukvårdspersonal, och rådet är istället att stanna hemma vid symtom, vilket ju är hur vi hanterar andra infektioner). Ett malariavaccin har tagits fram och den första vaccinationskampanjen är igång. Det har bara 30% skydd mot allvarlig malaria hos barn, men det är betydligt bättre än 0% skydd. Korallen i Stora barriärrevet har mer levande korall än på 36 år. Vi bytte från rödgrön röra till en högerregering, vilket jag tycker är bra även om runt halva Sveriges vuxna befolkning inte tycker det. Sverige tog hem 18 medaljer i OS i Peking.

Så ja, det finns väl en del positivt ändå.

I vår familj?

Målen för året

Negativt var att vi inte klarade vårt sparmål (nådde 85% av det i kronor uppsatta sparmålet) och vi klarade inte heller målet om en sparkvot på 40% (nådde 36,6%). Å andra sidan berodde det på att jag fick en massa tid med vår yngsta, eftersom jag var hemma med henne på heltid, och det är ju värt mer än pengar. Under hela våren levde vi på i princip en lön och lite pengar från Försäkringskassan (jag pluggade för att optimera så att de större barnen fick vara på förskola och fritids), och eftersom vi samtidigt renoverade hemma tog det det mesta av inkomsterna. Värsta månaderna var mars och april då vi faktiskt gick några tusenlappar minus, och då är det himla skönt att ha ett stort sparande att luta sig mot.

Bästa sparmånaden ser ut att bli december då vi ligger på 68% sparkvot, följt av november med 64% sparkvot. Under hösten har jag dock jobbat två dagar i veckan, vilket givetvis ger högre inkomster (även om maken då varit föräldraledig en dag i veckan och därmed minskat sin inkomst).

Vi uppnådde också vårt utdelningsmål med nöd och näppe, men det gick.

Översikt över privatekonomin under 2022

Våra huvudsakliga inkomster kommer från lön och Försäkringskassan. Utöver våra löner och Försäkringskassan har vi även tagit ut en del pengar från företaget för utlägg som vi betalar med våra vanliga privatkort, och sedan har det varit en del ”övrigt” såsom gåvor till födelsedagar, cashbackutbetalningar/återbäring från företag, och tårtor jag sålt. Under året har jag sålt begagnat för 11 300 kr.

En av de två största kategorierna var boende. Där finns lån, Tekniska verken (el, sophämtning, fjärrvärme och vatten), städning varannan vecka, larm, samt renoveringskostnader. Kostnaderna för väggen som maken och svärfar byggde under våren för att skapa två barnrum av ett jättestort sovrum (23 m2, vem behöver det som sovrum?) ligger således här.

Mat och transport tog lika stor del vardera. Gällande mat snittade vi 5 500 kr i butik och 1 950 kr på utemat, vilket är något högre än jag skulle önska men samtidigt är vi numera fem personer i familjen, vi köper bara ekokött (och det avsevärt mer sällan än vi tidigare köpt och ätit kött), och jag och maken tycker om att äta bra mat på restaurang när vi väl kommer iväg för att ha ”dejt”. Det märks en tydlig trend av att det blir en högre kostnad för mat under sommaren när vi alla är hemma, då vi gärna lägger pengar på t ex jordgubbar och annat färskt som finns då, än vi lägger under vår, höst och vinter. Jul och nyår är ett annat undantag, vilket jag tror att många känner igen. Våra matkostnader har jag skrivit mer om här.

Det har varit en del med bilen som behövt fixas, och sedan gör ju de där drivmedelspriserna sitt. Vi sålde Porschen under hösten, eftersom maken kom fram till att det finns en tid i livet för Porsche och nu är inte riktigt it. Vi kommer lägga pengarna till att betala av huset istället. Det gör i alla fall att nästa års transportkostnader kommer vara lägre.

Trädgården är ett prioriterat område för oss båda och det har varit en hel del vi behövt och velat göra där för att få den att må bra. Vi får se om det blir lägre nästa år, det är en post vi båda tycker är viktig och poängen är ju inte mest pengar när man dör, utan att lägga pengarna på sådant som skänker värde.

Kläder. Totalt blev det 20 700 kr på kläder och skor över året, vilket således är ett snitt på 1 731 kr i månaden. Helt okej för en familj på fem, med tre snabbväxande barn. Jag håller nere kostnaderna genom att köpa begagnat i mycket stor utsträckning.

Jag har en kategori som heter månads- och årskostnader, för sådant som streamingabonnemang, förskole- och fritidsavgift, månadsgåvor till välgörenhet, linser, försäkringar (allt utom bilförsäkringen, som ligger under bil, bara för att den alltid har gjort det), med mera. En del är sådant det går att göra något åt (streaming, gåvor, etc) medan andra är avsevärt svårare (förskole- och fritidsavgift, till viss del försäkringar).

Övrigt var den enskilt största kategorin, med drygt 15%. Här hamnar helt enkelt allt som inte passar in någon annanstans, från pyssel till barnen, våra aktiviteter, teknikprylar, presenter, med mera. Här ingår också utgifter för min bok och diverse runtomkring den, vilket dock är utgifter som sedan täcks av mitt företag som har min bokutgivning som huvuduppgift. På samma sätt ligger det en del utgifter som har med mitt eller makens jobb att göra, som sedan (flera månader senare när regionens kvarnar malt färdigt…) betalas av jobbet. Övrigtkategorin blir således ganska stor.

Upplevelser

När helst jag funderar över om det är värt att lägga pengar på upplevelser säger pappa att Upplevelser kan ingen ta ifrån en. Maken har samma inställning. Och vi uppskattar upplevelser i vår familj. Så det här året har det blivit två resor utomlands med familjen, och under sommaren gjorde vi som vanligt och semestrade i Sverige. Har aldrig förstått poängen med att åka utomlands på sommaren, här är ju så fantastiskt fint då. Vi åkte till Öckerö och dess närliggande öar i Göteborgs skärgård, vilket var över all förväntan som semester. Vi hade en otrolig tur med vädret.

Jag och min bästa kompis åkte till London och såg Harry Potter and the Cursed Child, vilket var en fantastisk helg.

Vi har också besökt Kolmården ett gäng gånger eftersom vi har årskort och det är mysigt (men vi har bestämt oss för att inte ha årskort nästa år, då barnen tar det för mycket för givet, och då får de längta ett tag efter att få åka dit så blir det mer speciellt igen). I samband med att vi var i Göteborg var vi på Liseberg en dag. Barnen har också varit ett otal gånger på Leos lekland, där de också haft årskort (det tar betydligt längre tid att göra det värt att köpa årskort, nånstans runt 8-10 besök, än t ex Kolmården, men vi är där rätt ofta så det blir lönt).

2022inreview5
Liseberg!

Här hemma har vi fortsatt upptäcka vårt nya närområde. Vi har två badplatser inom ett par minuters gångavstånd och använde dem frekvent (läs: dagligen, ibland två gånger om dagen) under sommaren. Det har också blivit mysiga promenader, och vintertid spolas en bandyplan till isrink så där får barnen öva skridskor, också inom gångavstånd.

Familj, hälsa, och utveckling

Vi har, tack och lov, fått fortsätta ha hälsan i behåll. Diverse förkylningar, höstblåsor, feberrundor, och annat som hör barnfamiljer till har givetvis kommit och gått, men på det stora hela har vi hållit oss friska, och vi hoppas att det fortsätter.

Maken och jag firade nio år som äkta makar. Nästa år blir det the big ten!

Jag har inte tränat så mycket som jag borde, det har varit en hel del annat som kommit före. Jag har dock gått väldigt mycket, genomsnittet ligger på 443 142 steg per månad (således knappt 15 000 steg om dagen, eller 5,3 miljoner steg över året!), eftersom jag i princip gått överallt med barnvagn. Gått och handlat, gått och lämnat och hämtat barnen, gått för att få lillan att sova. Jag har utmanat mig själv med hur många dagar jag kan låta bilen stå.

Under året har jag läst 47 böcker, många av dem i ljudbok medan jag varit ute och gått. Målet var 30 böcker. Favoriter var All Your Perfects by Colleen Hoover, Vinnarna av Fredrik Backman, A Good Girl’s Guide to Murder av Holly Jackson, The House in the Cerulean Sea av TJ Klune, Howl’s Moving Castle av Diana Wynne Jones, The Elf Tangent av Lindsay Buroker, och So this is Ever After av FT Lukens, ihop med Sara Bäckmos böcker om odling. Alla böcker och vad jag tyckt om dem finns på Goodreads.

Jag släppte min första roman, The Lost Wings. Den har sålt mer än de tolv ex som ca 50% av förlagsutgivna böcker säljer (enligt Penguin Random House), så yay, och finns att läsa via Kindle Unlimited, där ett gäng personer läst den. Den har fått bra recensioner och jag är väldigt stolt. Jag släppte också Plugga bättre, en bok om hur man just pluggar bättre på universitetet, vilken sålt betydligt mer utan att jag gjort minsta reklam för den.

Barnen växer så det knakar, och under året har de fyllt sju, fyra, och ett. Äldsta har börjat första klass, mellandottern håller på att lära sig läsa, och den minsta… tja, hon är en liten minitornado, som ettåringar är. I somras lärde sig mellandottern att både cykla, simma, och gunga själv (i den ordningen). Mini började gå några veckor innan hon fyllde ett, trots att hennes mamma tyckte att hon kunnat vänta med det lite till (de blir ju så snabba sen!).

Det blir avsevärt mindre stress för familjen när en person är hemma. Då kommer man inte hem klockan 17 efter att ha hämtat trötta barn på förskolan, och alla är hungriga och gnälliga och maten borde ha stått på bordet för en stund sedan. Istället har jag oftast kunnat ha middagen redo när maken kommer hem, och även morgnarna (då vi annars lämnar barnen innan kl 7 på morgonen) har varit lugna och behagliga. Sjuåringen går till skolan själv och jag vandrar de 100 metrarna till förskolan med fyraåringen vid halv nio. Mycket skönt på alla sätt.

Sammanfattning

Även om omvärlden inte varit någon munter historia har vi haft ett bra år. Privatekonomiskt inte det mest optimala, vilket det sällan blir när någon är föräldraledig, men för familjen desto bättre. Även om det varit slitigt i perioder, vilket det helt enkelt är med tre barn, så har det faktiskt, när jag tänker efter och tittar på det så här, varit riktigt bra.

Det här blev så långt att jag lägger målen för 2023 i ett annat inlägg…

Dela:
Förbereder ni er?

Förbereder ni er?

50 000 i buffert bara för att betala elräkningen tyckte Varberg energi att man skulle ha inför vintern. Med tanke på hur det ser ut med gemene mans buffert för oförutsedda utgifter i allmänhet…

19% procent av befolkningen 16 år och äldre skulle inte klara av att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. Det är vanligare bland yngre än äldre.

enligt SCB så känns det väl inte jättelovande att folk har 50 000 redo bara för att se till att ljuset är tänt och boendet varmt under vintermånaderna.

Vi har bundet elavtal i ett år till, så såvida inte elbolaget hävdar force majeure för att kasta ut oss från det, kommer årets elpriser inte spela så stor roll för vår del. Nästa år blir det värre, för jag tror inte politikerna har hunnit ”fixa” elen tills dess. Kanske är kriget över så att Europa har rysk gas igen och att vi därmed har något lägre behov av el, men det finns ju ingen garanti för det.

Så vi förbereder oss.

För några veckor sedan gjorde vi vad vi planerat sedan vi flyttade in: vi bokade takbyte, vilket kommer ske i vår, följt av montering av solceller. Det blir andra gången vi sätter upp solceller på ett hus, men så blir det när man flyttar. Med nuvarande elpriser torde de betala sig skapligt fort. De kommer, om allt går som planerat, sitta uppe innan nästa sommar och därmed leverera en rejäl dos el även under 2023.

I övrigt rekommenderas bland annat att se över fönster och dörrar så att de inte läcker en massa värme. Vi bytte de riktigt gamla fönstren här hemma till nya redan förra hösten, och de som är kvar är rätt nya.

Det där med att sänka innetemperaturen… tja, vi går hela familjen redan i innetofflor och tjock tröja (ibland två) och gärna en filt på vintern. Jag tror inte att jag pallar att ha mycket kallare än så.

Vi har redan sedan förra året bunkrat ved i vedförrådet, och när vi kapat träd här hemma har vi sparat stammarna och låter dem nu torka till mer ved. Inom kort ska vi investera i en kaminfläkt för att effektivare få ut värmen. Kaminen har dessutom en kokplatta ovanpå om strömmen skulle gå. När huset byggdes 1947 tänkte man uppenbarligen längre än vi gör idag på sånt.

Jag har också plan på att införskaffa vattensparande flödesbegränsare på kranarna i kök och badrum. Sommartid sparar vi vatten i en hink i ena vasken i köket, så att vatten vi ändå använder för att diska, skölja grönsaker, med mera, kommer till användning som bevattning av alla våra växter i trädgården, men det behövs ju inte vintertid.

Vi har inte mycket som brukar stå i stand-by-läge, men vi ska bli ännu bättre på att stänga av saker. Det gäller framför allt min stationära dator för min del. Ljuset styr vi i många fall redan med appar så att de inte står på i onödan.

Sen tycker jag som alltid att det är skönt att få koll.

I skrivande stund skulle vi kunna binda fast pris på 311 öre/kWh och uppåt, bundet i 36 månader. Inget fantastiskt pris alls, och det innebär att årskostnaden för elen skulle landa på ca 30 000 kr. Jämfört med vårt nuvarande, där årskostnaden istället ligger på 4 500 kr per år (drygt 47 öre/kWh) är det ju en högst avsevärd skillnad — men det är inte jordens undergång för vår del.

Höjda elpriser, höjda räntekostnader, och för den delen dyrare allting annat (transport, mat comes to mind) kommer att fördyra våra levnadskostnader avsevärt — men vi har marginal i vår ekonomi. Vår sparkvot kommer med all sannolikhet att gå ner (för våra inkomster går definitivt inte upp i takt med inflationen), men den kommer inte bli noll, för vi börjar från en hög nivå.

Hur ser det ut för er? Förbereder ni er på något sätt? Kommer ni känna av de höjda priserna, på el eller annat?

Dela:
Oro och lugn

Oro och lugn

Hushållen har inte varit så här nedstämda angående ekonomin på många år, enligt de som håller koll på den typen av saker. Jag förstår det, och känner av samma nedstämdhet.

Förbered er på det värsta, stod det i någon artikel på SvD som jag inte hittar tillbaka till.

Vi har våra lån bundna till augusti 2023. Vi band på två år förra året, och så här i efterhand hade det uppenbarligen varit bra att binda längre – men medan det är lätt att se klart och tydligt bakåt, är det desto svårare att sia framåt. Vi sätter nu av pengar för att kunna betala av en del av lånen.

Elen är en annan spännande (haha) del av ekonomin. Även där har vi bundet i drygt ett år till, och de nuvarande utgifterna för el är således inte särskilt höga. Men sedan? Vad väntar oss framöver i detta energi-vanskötta land?

Maten blir allt dyrare. Även om vi gått över allt mer till vegetariskt är det fortfarande en stor utgift för en familj på fyra+. Liten äter ju än så länge inte särskilt mycket, men det blir mer. Än mer kännbart är det under sommaren när alla nu är hemma och äter alla mål mat här. När terminen börjar kommer ju barnen åter att äta åtminstone lunch på skolan respektive förskolan. Jag kommer fortsätta fokusera på vegetariskt, svinnlådor, och i säsong.

Transport är en seg historia, den också. Nu är juni-juli en särskilt tung månad utifrån att vi sommarsemestrar i Sverige och kör till våra destinationer för det mesta, men oavsett när tankningarna blir av så är det ju ett hårt svidande plåster att dra av. Någon gång framöver blir det väl en elbil, men samtidigt kan man ju fundera på hur stabil elleveransen kommer vara, och vad den kommer kosta. Jag är inte övertygad om elbilarnas förträfflighet, sure, de är ”miljövänliga” när de rullar på gatorna, men om vi tankar dem med el från kolkraftverk, hur miljövänligt är det? Och hur snäll är tillverkningen av bilarna i sig? Jag har inte satt mig in i frågan, men precis som vindkraftverk som tutas upp som det mest miljövänliga, tror jag inte att det nödvändigtvis är hela sanningen.

Det närmsta året kommer förmodligen inte se så stora sparkvoter för vår del. På årsbasis hittills ligger vi på drygt 26%, vilket är okej, men inte nära målet om 40%. I höst går maken på föräldraledighet en dag i veckan medan jag börjar jobba en dag i veckan, och därefter kommer han gå på föräldraledighet i betydligt större utsträckning medan jag återgår till jobb. Eftersom han som överläkare har en avsevärt högre lön än min ST-lön kommer det märkas av i vår ekonomi.

Som tur är kommer våra inkomster ”rätta till sig” lagom till att både lån och elavtal förfaller och ska omförhandlas. Även om ingen av oss planerar att arbeta heltid framöver – för att vår egen hållbarhet är viktigare än en superhög sparkvot – kommer det vara två bra deltidslöner. Av den anledningen försöker jag hålla mig så lugn som möjligt avseende vår ekonomi och framtidsutsikter. Vi har ju också en hel hög investerat på börsen, och även om det gått ner så är det en väldigt behaglig sits att sitta i. Vi har att ta av, även om räntorna går upp till (för vår generation) skyhöga nivåer, och vi kan då välja att betala av en del eller till och med hela lånet.

Men det är sommar, sol av och till, och jordgubbarna är goda. Det finns annat att fokusera på än bara ekonomi. Glöm inte det andra viktiga!

Dela: