Månadsavstämning: januari

Månadsavstämning: januari

Då var 2019 års första månad redan slut, och det här inlägget kommer, tack vare det där som är viktigare än bloggen (dvs Livet AB) lite sent. Men den som väntar på något gott… och visst har ni alla väntat som på nålar på vår första månadsavstämning? (Hah.)

Inkomster. Inkomsterna var inte så höga som de brukar, på grund av lägre föräldrapenning eftersom vi är nere på minimidagarna för äldsta dottern (har ”amorterat ner” dem för att komma till 94 dagar eller vad det är, eftersom man av någon anledning inte får ha fler än så kvar efter fyraårsdagen, då försvinner de ut i tomma intet) och mina extra 10% som jag fått av lön under en viss period sedan födseln av yngsta dottern verkar ha tagit slut. Men, men. Makens lön har stigit blygsamt efter disputationen (verkligen blygsam nettoökning) så den var något högre än tidigare. Jag har gjort mitt bästa för att ändå bidra till hushållskassan genom att sälja begagnat för 1 000 kr, mina gamla läkarstudentkompendier för drygt detsamma, och tagit ut Refunder-pengar. Dessutom hade vi min bästa kompis inneboende även halva denna månad, och hon betalade en liten slant. Totalt sett blev inkomsterna några tusen lägre än snittet för 2018.

Årets sparmål. Vi har satt upp nya sparmål, 20% högre än förra året eftersom vi väntar oss lönehöjningar över året. På grund av semester nådde vi inte riktigt upp till månadskvoten, men räknar med att ta igen det framför allt i mars-april då vi båda arbetar heltid.

Sparkvot. Vi åkte på semester, vilket givetvis åt upp en del av inkomsterna. Min personförsäkring betalas också i januari, så den drogs. Utöver det var vi jätteduktiga och höll igen hela månaden. Matkostnaderna i butik landade på knappt 2 400 kr (exklusive semestern, den räknas in under det jag kallar ’extravaganser’ i budgeten), och utematen bara på 310 kr. Vi köpte en begagnad säng till yngsta dotterns rum och sedan en till eftersom vi inte var nöjda med den första, och den första ligger nu ute till försäljning. Totalt sett måste jag ändå säga att med tanke på att det försvann tusenlappar till semestern, försäkringen, och att vi hade lägre inkomster än vanligt, så är jag väldigt nöjd med en sparkvot på 46,72%. Det är över målet på 40%.

Utdelningar. Kom från Realty Income och Walt Disney. Vi har ökat i båda på sistone och RI är ju en rolig aktie som delar ut varje månad. Återinvesteras.

Hälsa. Jag har bara hunnit tre pass med Fitbit den här månaden, men kompletterat det med fyra tillfällen gruppträning (testade BodyAttack tidigare i veckan, hur jobbigt som helst!), ett besök på simhallen, och två pass på Kanarieöarna. Och det ska inte stickas under stol med att det tar på krafterna att gå med både barnvagn och ett barn på snowracer till förskolan, dra upp och ner för pulkabacken ett antal gånger, och gå hem igen… Stegmässigt var det 422 220 steg som registrerades, men det är färre än det borde vara eftersom jag på dagtid på Kanarieöarna för det mesta tog av mig klockan (den är inte vattentät och det var rätt mycket bad). Bortsett från en del utsvävningar under semestern har både jag och maken tagit tag i maten också, och siffrorna på vågen går åt rätt håll.

Sammanfattning. Mindre inkomster och semester gör sparkvoten lägre än snittet 2018, men det är det här vi sparar till så who cares? Vi ligger ändå en bit över de 40% vi satt som mål. Hälsomässigt en bra månad.

Bästa Börsdata

Bästa Börsdata

Tänkte att jag måste skriva ett litet hyllningsinlägg till en site som verkligen är fantastisk: Börsdata.

Det är definitivt inte alla som investerar mot FIRE gör det i aktier – det många föredrar är passiva indexfonder som är billiga och just följer index, eftersom det trots allt är ganska svårt att slå index. Jag och maken tycker att aktier är kul och allt eftersom vi lär oss mer om det har det gått bättre för oss. Vi har en del pengar i fonder också, men när det kommer till val av aktier är Börsdata en guldgruva. Den är en guldgruva redan i gratisversionen, men man får ju säga att i betalversionen så är det en guldgruva där man hittar en massa diamanter och rubiner också. Screening-verktyget är grymt bra. Jag gissar dessutom att jag bara skrapat på ytan gällande sitens alla olika funktioner, novis som jag är.

Numera har de hiskeligt många bolag också, 8 000 st över hela världen, även om huvudfokus är Norden och Sverige.

Man kan se alla möjliga nyckeltal, dagliga aktiekurser och mycket mer, och det för tio år bakåt i tiden.

Så, om du är intresserad av aktier, använd Börsdata. Och om du använder Börsdata, fundera på om det inte vore värt att testa betalversionen (hint: det är värt).

Och vid sidan av detta får jag ju också tillägga att Kvalitetsaktiepodden (som Börsdata samarbetar med) är en grymt bra podd som tar mycket (det mesta? allt?) av sin data från Börsdata. Jag har lärt mig enormt mycket av den podden och man hittar många spännande bolag genom dem. Lugnt, sakligt och östgötskt. Lyssna på den!

(Och det här inlägget är inte ett enda dugg sponsrat, betalt eller nånting, det är bara en grym tjänst och en bra podd.)

Nu ska vi få hit ”Playing with FIRE”!

Nu ska vi få hit ”Playing with FIRE”!

När Fru Efficient Badass ber en göra något så gör man givetvis det, framför allt när det är något så bra som att försöka övertyga Netflix om att de ska ta in nya FIRE-dokumentären ”Playing with FIRE” till sitt svenska utbud. Filmen är en dokumentär om en familj som tar beslutet att gå från konsumenthysteriker till att arbeta mot FIRE (financial independence, early retirement). Själv har jag inte Netflix (gasp!) men jag tänkte att det kanske är en och annan läsare som har det och då kan man ju ta tillfället i akt och gå in och begära att de tar in filmen. Netflix Sverige tycker tydligen inte att det är en film som skulle passa den svenska marknaden, och de behöver således en liten push…

Här är hemsidan för filmen där du också kan se en trailer.

Så om du vill se filmen (det vill jag, jag kommer önska den till Viaplay och SVT som vi har tillgång till, gör det du med om du vill!), gå in och begär den. Nedan är skärmdumpar av Fru EB om hur man gör på Netflix (i korthet: Gå till Netflix ”Hjälpcenter”, ”Föreslå TV-serier eller filmer”. Ange ”Playing with FIRE documentary (Scott Rieckens)” + skicka):

Du kan bara gå önska en film en gång per Netflix-inloggning, därför är det bra om just du gör det!

För SVT kan du gå in här och önska (till mailadressen dokumentarfilm@svt.se).

Viaplay kan du skriva till på Twitter eller Facebook.

Sprid gärna vidare så vi får se denna film!

Få betalt för att läsa DN

Få betalt för att läsa DN

Dagens Nyheter är ingen tidning jag tycker är vidare bra, och när till och med mina föräldrar börjar tycka att de publicerar så vinklat att de funderar på att säga upp prenumerationen, då blir man ju sådär motiverad att läsa dem.

Men.

Om man får betalt för att läsa dem, då kan ju åtminstone jag tänka mig det.

Cashbacksiterna har regelbundet erbjudanden med DN digitalt med första månaden gratis och någon cashback. Jag passade på under Black Friday via cashbackshopping.se, som då erbjöd två månader gratis och 100 kr cashback. Ovanpå det hade de sitt Black Friday erbjudande, så desto fler köp man gjorde, desto mer bonuscashback fick man. I och med ”köpet” av DN fick jag 70% extra cashback, så det blev dels 70 kr ytterligare och dels 10% extra på övriga sex köp jag gjorde under Black Friday.

Det allra, allra viktigaste när man tar den här typen av erbjudande är att komma ihåg att säga upp dem i tid så att de inte drar för en (eller flera…) betalmånader. DN hade som krav att man inte fick säga upp den inom 1,5 månad, om man gjorde det gick cashbacken om intet, så jag la in en påminnelse i min kalender efter 1,5 månad + 1 dag och sa upp den när jag fick påminnelsen. Annars kostar DN digital 179 kr/månad så då förlorar man hela poängen!

När man väl är med i deras (och de flesta andra prenumerationstjänsters) databas får man sedan, när man sagt upp sitt abonnemang, erbjudande om ytterligare månader till väldigt förmånligt pris (precis som jag fick från Nextory). I dagarna fick jag ett mail med erbjudande om ytterligare två månader gratis. Så med det blir det fyra månader där DN betalt mig 170 kr…

Just nu har t ex Cashbackshopping.se ett erbjudande om en månad gratis DN och 150 kr i cashback. Gå med via min länk så får du 25 kr i värvningsbonus, vilket innebär totalt 175 kr i gratispengar och en månads DN. Win!

Vad tjänar man mest på?

Vad tjänar man mest på?

Ett mycket kort inlägg, men den här var i DN 27 januari. Till skillnad från mycket annat i DN så tyckte jag om den… (förutom att här hemma är det kvinnan som byter alla de där grejerna!)

Semester

Semester

Vi har varit på Kanarieöarna.

Jag vet, jag vet, klimathot, flygningar, allt det där. Ekonomi, spara, sparkvot. Vi ignorerade allt det och åkte ändå. För att sol och värme behövdes i januarimörkret. För att maken har skrivit en avhandling och tog lite slut. För att barnen, framför allt det stora barnet, har saknat sin pappa och hemma är det alltid tusen andra saker som behöver göras. Fixas. Lagas.

Så vi åkte till solen, till Sunwing Arguineguin, ett hotell för barn. Där dottern fick en drömsemester med Lollo och Bernie och bad och sol och ansiktsmålningar och flätor i håret, och där jag och maken fick en respit, tid att andas tillsammans. Vi behövde inte laga mat, inte städa, inte skriva avhandling, inte vara jour, inte göra något annat än att vid ett par tillfällen per dag se till så att vår dotter var på rätt ställe för att få vara med på olika aktiviteter.

Pooldisco.

Bernies födelsedagskalas.

Skattjakt.

Simskola.

Minidisco.

Dagar som gick i ett på ett bra sätt. God frukostbuffé med färskpressad juice och, till dotterns förtjusning, färska, varma pannkakor. Lunch på balkongen med söta tomater, mjuka avokados och saftig mozzarella. Middag utanför hotellet, vi gick efter TripAdvisors topplista.

Bebisen fick hänga med, bokstavligen hänga över en arm. Sova i vagnen i bara en body, utan tjock overall och tre filtar. Hon älskar att bada visar det sig, precis som hennes storasyster. Och storasyster kan flyta på rygg i trettiofem sekunder, vilket gör hennes mamma obotligt stolt.

Det är det här vi sparar till. Att kunna åka iväg och ge oss själva och barnen en ordentlig paus.

Nu återvänder vi till kylan och mörkret, men jag hoppas att vi kan bära med oss känslan av solens värme mot huden. Att batterierna som tidigare blinkade danger-danger för att de var så nära tomma nu är lite påfyllda.

Så orkar vi förhoppningsvis med resten av vintern och våren och vardagens alla bestyr.

Gemensam ekonomi med partnern – eller inte?

Gemensam ekonomi med partnern – eller inte?

Jag har med ganska stort intresse följt diverse diskussioner som förekommit, om det här med parekonomi. Ska den vara separerad, eller gemensam? (Jag gillar inte att beskriva ekonomin som ”delad”, för då kan det ju vara vilket som – antingen att man delar på allt som i att man betalar ihop, eller att man delar på allt som i att man betalar var för sig.)

För min och makens del har det alltid varit en icke-fråga. När vi bestämde oss för att leva ihop, långt innan vi gifte oss, slog vi också ihop våra ekonomier. Det hade blivit grymt rörigt annars: Jag ägde lägenheten och han flyttade in i den, men samtidigt hade jag i princip ingen inkomst på flera år efter att vi träffades eftersom jag var i början av medicinstudierna. Han tog examen ett halvår efter att vi träffades och började därmed dra in cash. I och med det stod han för den stora majoriteten av våra löpande kostnader (jag hade tills dess fått stöd av mina föräldrar, eftersom CSN tog slut efter första terminen på läk; när vi blev sambos slutade jag få stöd av föräldrarna). Lägenheten han flyttade från sålde han, men den var inte värd i närheten lika mycket som min, så han hade ändå fått problem att köpa in sig i min. Skulle han gå till banken och ta lån för att köpa in sig i min lägenhet, när han betalade de flesta räkningarna?

Nä, när han flyttade in blev vår ekonomi gemensam. Vi har alltid känt att det var det naturliga. Vi har varsitt lönekonto, men vem som betalar vilken faktura spelar inte så stor roll. Saknar den ene pengar på springkontot av någon anledning (det har inte hänt sedan jag började jobba) så för den andre över lite. Samtliga kort kopplade till krediter har vi gemensamt. Båda har koll på var pengarna tar vägen (även tidigare hade vi väl halvkoll, nu har framför allt jag stenkoll) och större köp diskuterar vi gemensamt innan de eventuellt genomförs.

För oss funkar det bra. Han har alltid tyckt att det hade blivit otroligt trista år tills jag fick lön om vi gjort på något annat sätt – ”Skulle vi gå på nån trevlig restaurang och du titta på medan jag åt, eller?”

Och nu är vi gifta, så nu är det ju allt-mitt-är-ditt ändå.

Med barn blir det ju ännu mer komplext, så jag är bara glad över att vi delar oavsett.

Jag har full förståelse för att folk gör olika val, och det är därför jag finner denna diskussion så intressant. Jag tycker det är en bra utveckling att man uppmanar kvinnor att ha koll på pengarna, för det är otroligt sorgligt att det finns människor (både män och kvinnor) som inte har råd att lämna en dålig relation. Samtidigt är det inte något för mig och min make, att separera allt och betala var för sig.

Hur gör ni? Separerad ekonomi, gemensam ekonomi, eller något däremellan?

Ytterligare tio tips för maten

Ytterligare tio tips för maten

Tänkte fortsätta på serien med tio tips runt mat, första inlägget hittar du här.

  1. Baka eget bröd. Tar inte särskilt mycket tid, doftar gudomligt, och kostar knappt någonting. Här är ett utmärkt grundrecept.
  2. Kött. Förvara i den kallaste delen av kylskåpet så håller det längre. Packa i påsar eller behållare så att köttsaften inte läcker ut.
  3. Potatis. Lägg ett äpple med potatisen så hindrar man att de får skott.
  4. Blast från morötterna. Släng det inte, gör en pesto istället! Mums! Och betydligt billigare än att betala uppåt 250 kr/kg för pesto i butik.
  5. Nötter. Ska faktiskt förvaras i kylen, framför allt den feta sortens nötter, för att de inte ska härskna.
  6. Broccoli. Släng absolut inte stammen – skala bara bort ytan och ät innanmätet lättkokt, det är lite som sparris och supergott.
  7. Mjölk och grädde. Kan frysas in för att användas senare till matlagning eller bakning.
  8. Torrt bröd. Pensla på olja och torka det i ugnen för crostinis eller skorpor.
  9. Morots- och potatisskal. Fritera för att fixa fredagschipsen.
  10. Resterna som blev över. Gör pytt-i-panna eller omelett på köttbiten, potatisen, grönsakerna, eller vad som nu blev över.
Bokrecension: Krisboken

Bokrecension: Krisboken

Innehåller affiliate-länkar till Cdon och Adlibris

Efter hand som jag trillar över böcker jag blir nyfiken på lånar jag hem dem. En av dem blev ”Krisboken” av Vanja Persson. Jag är verkligen på inget sätt målgruppen för boken, men varför inte läsa om ett annat perspektiv än att lägga undan 50% av sin lön? Som det står på baksidan:

Ekonomiböcker handlar ofta om hur du blir miljonär, sparar i aktier eller andra saker som förutsätter att du har några pengar att spara. Det gör inte den här boken. Tanken med Krisboken är att den ska vara en hjälp när det verkligen är kris – oavsett om svackan är tillfällig eller livslång.

Författaren är själv ”specialist på att leva på existensminimum”, efter att ha varit sjukskriven, ensamstående mamma med eget företag i många år.

Boken är indelad i tre delar: del ett om att skaffa kontroll, del två om att spara, och del tre om att öka inkomsten. Den första delen är mycket om inställning, prioriteringar, och den sektion som författaren kallar akutlista – om du har ångest eller är deprimerad kan det vara svårt att ta tag i saker, då föreslår författaren sådant som att ta en promenad, att ta en lång dusch, vårda kroppen, måla, eller liknande för att bryta negativt tänkande. Dessa är förslag som jag brukar ge mina patienter för att hantera ångest och dåligt mående, så det skriver jag verkligen under på!

Andra delen är mängder av konkreta tips på hur man kan dra ner på utgifterna. Vilka saker som kan strypas akut (t ex att man tillfälligt ber om amorteringsfritt på bolånet) och saker som kan göras på lång sikt (högt och lågt: hyra ut ett rum i bostaden, se över sina avtal, stänga av apparater istället för att sätta dem i stand-by, äta lagom stora portioner, sluta ”unna dig” godis, tänk på att utnyttja eventuellt friskvårdsbidrag, och så vidare). Det är många bra tips och här blir det ju högst relevant även för de som har en vettig inkomst som vill ha ”snålmånader” för att maxa sitt sparande, och för den delen livsstilsförändringar som är bra på många olika sätt (såsom att tänka över sitt boende, att laga vegetarisk mat på billiga produkter som bönor, lök, kål och linser, köpa begagnat). Sidorna 46 till 101 är helt enkelt sida upp och sida ner med förslag på hur du minskar dina utgifter.

Detta följs sedan av hur du kan öka inkomsten. Hur du söker jobb, om man kan starta eget, om man kan göra något kreativt som man kan få betalt för (t ex skriva en bok, vara statist i en film, skapa en studiecirkel för något man kan mycket om, tillverka saker, vara ”semesterboende” för djur). Det är en uppsjö av idéer som går utanför boxen av ett 9-till-5-jobb.

Det är en snabbläst liten bok som dock länder till eftertanke. För min del mycket om hur lyckligt lottad jag är med våra höga inkomster och möjligheter att spara, men också funderingar kring hur man kan dra åt svångremmen antingen vid behov eller för att vi vill öka sparandet. Genomgår du själv en kris på grund av sjukskrivning, arbetslöshet, eller något annat som kapat inkomsterna så rekommenderar jag att du lånar den här boken snarare än någon av alla de andra böckerna i ekonomi och sparande, för den är verkligen riktad till dig.

Köp boken hos: Bokus | Adlibris | Cdon.com | eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Våra egna liv och andras

Våra egna liv och andras

Ibland är vi så väldigt inne i våra egna liv med allt vad det innebär. Vardagen ska gå ihop, barn ska skötas och älskas, jobbet ska rulla på, fritidsaktiviteterna ska få plats. (Anledningen till att jag alls håller på med sparkvoter, FI, investeringar och så vidare: det gör att det där kommer bli mindre pussligt i framtiden.) Man snöar in lite i sin egen värld och glömmer att det finns en massa andra utanför.

Sedan blir man abrupt påmind om att det finns andra utanför.

När man råkar ringa på dörren för ett litet ärende och möts av tårar.

När någon man tycker om får en svår diagnos.

När ett barn råkar ut för något fasansfullt.

Ibland tänker jag att jag och maken är de enda som bråkar. Det är ju en jättefånig tanke, för det vet jag ju att det inte är så, men alla andra verkar så glada och nöjda och kära alltid. Det blir inte bättre av gulle-gull-inlägg på Facebook. Fast jag och maken har konstaterat att ju mer gulle-gull det är på Facebook, desto mer fundersamma blir vi på förhållandets status numera.

Ibland går jag bara och väntar på att något ska hända. Det måste ju komma. För all del, det har ju redan kommit, det har ju redan hänt. Blivit en del av våra liv. Så ibland bara väntar jag på nästa grej. I mitt yrke ser man så mycket skit. Människor som får cancer. Barn med svåra sjukdomar. Pigga, friska, snälla människor som bara försöker göra sitt bästa här i världen, som råkar ut för fanskaper. Mitt jobb är att om möjligt bota. Ofta lindra. Alltid trösta.

Jag är inte lika mycket på Facebook längre. Det ger inte så mycket. Jag försöker ha live-kontakt med de jag verkligen vill umgås med istället. För att tårar torkas när man är med någon, inte när man trycker på den ledsna smileyn på ett inlägg.

Copied!