Omslag till min bok…

Omslag till min bok…

Har redan delat den här på Twitter, Facebook, Instagram och TikTok, meeeen den måste ju finnas här på bloggen också — framsidan av min bok! 1 mars är det planerat boksläpp, efter år av skrivande och redigerande. Som tur är går bok 2 fortare, annars hade folk fått vänta 12 år på del två i serien och så kan vi ju inte ha det.

Baksida:

Mer information finns på www.camillavavruch.com, men jag lär fortsätta skriva lite om det här också. Skulle du vilja följa mig mer där så finns det en sign-up för mitt nyhetsbrev.

Dela:
Vecka 18: Skaffa ett extraknäck

Vecka 18: Skaffa ett extraknäck

Innehåller kod för Hygglo och värvningslänk för Refunder

Dags för vecka 18 av Årsutmaningen – och dags att titta lite extra på inkomstsidan. Vilket är egentligen viktigast – inkomster eller utgifter – är en diskussion man kan ha i evigheter. Oavsett hur hög lön man har kan man aldrig bli ekonomiskt fri om man samtidigt gör av med lika mycket (eller mer) pengar. Å andra sidan är det väldigt svårt att nå någon högre sparkvot om man lever med väldigt låg inkomst, oavsett hur mycket man försöker hålla i slantarna. Viktigast av allt är det som på engelska kallas ”the gap” – gapet mellan inkomster och utgifter. Om inkomsterna överstiger utgifterna blir man förr eller senare finansiellt fri, och hur lång tid det tar beror på hur stort gapet är (den som sparar 100 % av sin inkomst är ju egentligen finansiellt fri redan).

För de allra flesta är lönen den främsta inkomsten. Utöver det kan man även ha inkomster från till exempel försäkringskassan (antingen för sig själv i form av sjukpenning eller liknande, eller för eventuella barn såsom barnbidrag och VAB), a-kassa, och diverse andra bidragsdelar. Men vad kan man göra utöver det? Hur kan man få in ytterligare inkomster?

1. Utöka ditt nuvarande jobb

I en del fall funkar det här. Ta extrapass, öka upp din arbetstid (om man inte redan jobbar 100 %), eller ta på dig ytterligare arbetsuppgifter. Ofta är det ett enklare sätt än att gå ut och jaga nytt jobb. Prata med chefen och kolla om det går att göra något extra.

2. Hitta ett sidojobb

Dela ut tidningar eller reklam är ju ett klassiskt tips, men man kan också söka jobb i till exempel äldreomsorgen, eller om man har något särskild kunskap som man kan sätta i arbete. Kan du undervisa andra i något, vara läxhjälp, eller passa barn? Eller kanske gillar du djur och kan bli husdjursvakt?

3. Betalda undersökningar

Det finns gott om paneler man kan registrera sig på, där man svarar på kortare eller längre undersökningar och därigenom tjänar pengar eller presentkort. Exempel på paneler:

4. Sälj grejer

Det här fungerar givetvis inte månad in och månad ut, men de allra flesta har grejer som ligger och skräpar hemma som skulle kunna göras om till pengar. Sälj på Blocket, Facebook Marketplace, Tradera, eller i någon lokal köp-och-sälj-grupp. Eller, när det inte är pandemi, en fysisk loppis?

5. Hyr ut din bostad

Har du ett rum du kan hyra ut via Air BnB eller någon annan uthyrare över helgen, eller när du själv är bortrest. Kanske tillbringar du sommaren i en sommarstuga, och lämnar lägenheten eller huset ledigt för att andra ska kunna bo där istället? Eller kanske kan du dela ditt boende med en inneboende för att sänka dina boendekostnader?

6. Sälj tjänster på nätet

Gillar du att fotografera kan du sälja bilder på nätet. Gillar du att skriva kan man bli frilansskribent. Kan du något annat språk kan du jobba med att översätta texter. Eller kan du bygga hemsidor? Klippa Youtube-videos? Det finns gott om möjligheter att sälja sina tjänster på nätet. Du kan också hyra ut prylar via nätet, t ex via Hygglo (använd kod svart-björk-121a så får du 50 kr att hyra för, och jag 50 kr).

7. Skapa en blogg, hemsida, eller Youtubekanal

Skapa en hemsida med affiliate-länkar som kan bli en extra inkomstkälla. Eller skriv om något där du kan få sponsorer. Du kan också göra videos till Youtube.

8. Hjälp andra

Klipp gräset åt grannarna, hjälp till att köra till återvinningscentralen, baka eller laga mat åt andra, erbjud barnpassning. Fantasin sätter gränser för vad du kan hjälpa andra med.

9. Panta burkar

Många slänger pantburkar på gator och i naturen. Plocka och panta. Träning och en liten inkomst i ett!

10. Utbilda dig till något som ger inkomst

Massageterapeut, personlig tränare, lär dig programmera – möjligheterna är stora och man behöver inte gå på universitetet för att lära sig. Youtube är fyllt av instruktionsvideos, och internet i sig fyllt med massor av undervisning.

Här är några idéer för saker man kan göra för att få en extrainkomst utöver den vanliga lönen. Fundera över vad som passar dig. Tänk på att det ska passa med ditt liv i övrigt – jobba dig inte in i väggen för att utöka din sparkvot med ett par procent. Ibland får man acceptera att ens inkomster under en period är sämre – ofta i åren då man har småbarn – men livet måste också balansera. Lagom är bäst.

Utöver ovanstående kan man givetvis räkna investeringar på börsen med avkastning och utdelningar som extrainkomster, liksom att låna ut pengar via t ex Lendify, eller starta ett eget företag. Jag har inte tagit med dessa eftersom företag täcks i ett senare inlägg, och för att investeringar kräver att man redan har pengar. Detta handlar om att skaffa nya fräscha pengar när man inte har så mycket.

Har du någon extrainkomst? Vilken? 

Dela:
Premiär: Förbättra din studieteknik

Premiär: Förbättra din studieteknik

Extra, extra, read all about it!

Eller något sådant 😀

Nu är min författar-hemsida igång och min första bok publicerad – inte någon fantasyroman den här gången, utan en bok om studieteknik med fokus läkarprogrammet men en del som är allmängiltigt.

Under min tid på läkarprogrammet skapade jag kompendier varje termin med mina anteckningar och (framför allt) bilder och flödesscheman jag gjort, och dessa blev så småningom väldigt populära på programmet – och ledningen fick upp ögonen för mig och min förmåga att få folk att förstå, så de bad mig börja föreläsa om studieteknik. Under ett par terminer höll jag föreläsningen, och den här boken är i allt väsentligt det jag tog upp på föreläsningarna, plus lite till.

Min förhoppning är så klart att kunna hjälpa ytterligare studenter vidare med sina studier, eftersom jag, efter att ha träffat en del av dem som handledare, vet att de har det tufft. Det finns bra sätt att plugga – och det finns sämre. Jag hoppas kunna hjälpa ett par stycken till att vända från sämre till bra.

Min hemsida finns här, och boken kan köpas här. Endast e-bok.

Vill ni så får ni givetvis gärna gå med i mailinglistan.

Förbättra din studieteknik

Förbättra din studieteknik

Dela:
Balansen i livet

Balansen i livet

IGMR, Att välja lycka och Pappa betalar? har skrivit bra inlägg på sistone om balansen mellan sparande och livet. Jag känner igen mig en hel del i deras inlägg.

När vi började vår sparresa blev det radikala omläggningar som gjorde stor skillnad för sparkvoten. Det är det första steget när man blir en del av ”sparkyrkan” (som AVL kallar det) eller FIRE-communityt. Översikt av inkomster och framför allt utgifter, och sedan sågning av alla utgifter. Vi såg över matköpen och kunde snart halvera matkostnaderna. Vi tog bort mycket av det som hade med TV att göra, inte minst vårt kabel-TV-abonnemang. Vi slutade i stor utsträckning att shoppa, och jag växlade än längre från att köpa nytt till att köpa begagnat.

Efter ett tag landade vi, precis som många som hamnar i det här (och väljer att fortsätta, för ett alternativ är ju att man ger upp för att en så asketisk hållning inte är något de vill leva i, och de sparkar bakut istället), i en väldigt sparsam hållning där det för min del gjorde ont varje gång vi drog kortet. Maken och jag fick ha en (flera) diskussion(er) om att vi är i en tid i livet då vi kommer behöva köpa saker, underhålla huset, och så vidare. Det kostar pengar att leva, och det kostar definitivt pengar att leva det liv vi lever. Samtidigt är det hälsosamma diskussioner att ha – vad är det vi värderar i livet? Vad är det vi tycker är viktigt, vad är det vi är villiga att lägga pengar på?

(Ett exempel på sistone: När vi var på Kolmårdens halloween sålde de en liten påse marshmallows med pinnar så att man kunde grilla dem över deras öppna eldar. Påsarna kostade 30 kr/st, vilket säkert är långt över inköpspris, men vi köpte. Det är ett ljuvligt minne, äldsta dottern har velat grilla marshmallows länge och vi har aldrig kommit oss för det. Båda ungarna tyckte så klart att det var jättegott, och det var värt varenda krona.)

Till slut kommer det – i bästa fall – balans. Vi har hittat en nivå vi trivs med – en balans mellan utgifter och sparande. Vi vet vad vi sparar mot, vi har bra grund där onödiga utgifter har rensats ut, som gör att vi brukar landa på en sparkvot som är över 40% varje månad. Vi har inget behov av att maxa upp till 70% sparkvot (även om det händer någon enstaka gång då och då), eftersom ingen av oss tänker sluta arbeta. Vi väljer inte billigast möjliga vid varje givet tillfälle, men vi väljer medvetet. Vi gör inte alla reparationer på saker och ting själva när det tar oss för mycket tid och är en för dålig kronor-per-timme-uträkning – men det vi kan och tycker är värt med den ekvationen i åtanke, det gör vi. Inte alltid den enkla vägen, men inte heller alltid den svåra. Och att radikalt minska utgifterna på sådant vi inte tycker är värt pengarna ger oss möjlighet att lägga betydligt mer på sådant som är viktigt för oss.

Vi har aldrig maxat inkomstsidan på det sätt som t ex IGMR gjort. Jag har tittat på t ex mystery shopping, men kommit fram till att kronor-per-timme-uträkningen är för dålig. Hellre lite lägre sparkvot, och mer tid som är min egen. Vi hyr inte ut allt vi hade kunnat hyra ut, för att jag känner att det skulle ta för mycket tid för en för liten peng in. Hade jag inte jobbat, forskat, haft två barn att älska och ta hand om, ägt hus, skrivit böcker, tränat och bakat tårtor, så hade det kanske varit annorlunda, men min fritid är just nu otroligt mycket värd. Jag vill tillbringa den tiden med min familj, inte med att jaga kronorna som kan öka vår sparkvot marginellt. Däremot använder jag mig alltid av cashback-siter när jag handlar online, vi har kreditkortsbonus (automatisk), och ibland säljer jag begagnat (mer här om våra side-hustles/extraknäck). Sådant som känns som en bra kronor-per-timme-nivå.

Givetvis påverkar det att vi har förhållandevis bra löner. För vår del spelar inte en hundralapp hit eller dit någon särskild roll. I ett annat hushåll, med helt andra inkomstnivåer, kan ju prioriteringarna av den anledningen vara annorlunda. På det sättet har vi det fantastiskt lyxigt förspänt.

Kanske blir det annorlunda när barnen är större, kanske inte. Jag tror att jag alltid kommer att tycka att min fritid är det viktigaste, och den tiden får vägas mot arbetsinsats och tidsinsats på ”side hustles”. Som IGMR sammanfattade det: Man kan inte göra allt, alltid. 

Dela:
Cashback-dags

Cashback-dags

Jag använder cashbacksidor så fort möjligheten finns när jag ska shoppa online. Det funkar ju inte på sidor som Sellpy och liknande, men av de större siterna är det få som inte erbjuder cashback. Apoteksköp, enstaka barngrejer som vi köper nytt, mobilskydd, med mera ger alla cashback. Jag brukar, framför allt vid köp för större summor, ägna ett par minuter åt att kolla de olika cashbacksidorna eftersom de ofta har lite olika cashbacknivå.

Så vad är cashback? Cashback är att du får tillbaka en viss procent av det du handlar. Det bygger på att butikerna har affiliatesamarbeten med reklamlänkar och cashbacksidorna samlar dessa reklamlänkar så att de är enkla att hitta, och sedan delar de på kakan med dig när du går genom deras site. Köper du för 100 kr kanske du hittar att det är 4% cashback, och då har förmodligen cashbacksiten tagit motsvarande mängd. I vilket fall som helst är det pengar till dig i slutändan.

Ibland har cashbacksiterna superbra erbjudanden, som t ex när Miljonlotteriet kör sina driver eller när man får betalt för att byta elbolag. De har också inte helt sällan rabattkoder.

Jag glömmer oftast bort pengarna som står på cashbacksidorna, men nyligen tog jag ut från alla där jag kunde ta ut (de har minimisummor man måste komma upp i för att ta ut pengar). Totalt har jag via Refunder fått drygt 3 500 kr totalt de senaste åren (för att det är min favorit med flest butiker), och från Cashbackshopping hade jag 478 kr att ta hem. På Bonusway stod det 491 kr.

Så bli medlem du också! Gör du det via mina länkar stöttar du samtidigt bloggen och får ut lite extra själv.

Refunder: 50 kr till dig, 100 kr till mig när du handlat för minst 100 kr (inom 45 dagar från registreringen)
Cashbacker: 50 kr till mig när du handlat för minst 100 kr
Cashbackshopping: 50 kr för oss båda när du fått 10 kr i uttagbar cashback
BonusWay: 50 kr i bonus till dig, 50 kr till mig
MyBonus: 50 kr i välkomstbonus för dig och jag får 10% av den totala årsåterbäringen på det du handlar
Reward Network: ingen välkomstbonus, men man tjänar pengar om man värvar någon (jag får % på återbäringen du får, och värvar du får du i din tur % på vad de handlar)

Om du tillhör kategorin som kan hantera kreditkort (alltså betalar av hela fakturan när fakturan kommer, inte börjar delbetala), skaffa gärna ett kreditkort som också ger cashback. Det gör t ex Shell mastercard och Preem mastercard, med många fler. Det finns också flygbolag som ger poäng så att man senare kan byta in dem mot resor, om det skulle vara mer aktuellt.

Dela:
Fem sätt att starta ett företag utan att låna pengar

Fem sätt att starta ett företag utan att låna pengar

(Idag är det vår bröllopsdag. Grattis till oss, älskling!)

Eftersom jag håller på att dra igång mitt tredje företag lyssnar jag på sånt som inspirerar mig i detta, vilket för närvarande är första (och än så länge enda) säsongen av podcasten Rebel Entrepreneur. Det är en podcast som ligger under ChooseFI-paraplyet, och den är riktigt trevlig. Ansvarig är Alan Donegan som ville skapa en podcast med ”the entrepreneurial and start-up education I wish I had when I was beginning”.

Mitt favoritavsnitt hittills är avsnitt två (och jag är inne på att lyssna på sista avsnittet), som heter ”5 ways to start a business with no debt”.

Donegan och co vänder sig mot att grundtipset för nyblivna företagare alltid är ”make a business plan and take out a loan to build the business” (företagsplan + lån, kunderna kommer väl av sig själv?). Så vilka är de fem sätten att dra igång ett företag utan att ta lån?

1. Vad kan du få gratis?

Man behöver inte köpa allting själv. Kolla runt i bekantskapskretsen, finns det folk där som har grejerna du behöver? Finns det någon i bekantskapskretsens bekantskapskrets? Mängder med prylar ligger och dräller överallt till ingen nytta. I början kanske du inte behöver senaste modellen av mikrofon för att kunna starta en podcast. Till exempel.

2. Vad kan du låna?

Och då är det inte pengar vi pratar om, utan samma princip som med vad du kan få gratis. I omgivningen finns det ofta mycket av det som behövs. Här diskuteras även möjligheten att t ex låna en liten del av en lokal för att köra en ”pop-up” (det ditt företag har att erbjuda, men under en kortare tid), så det handlar inte bara om grejer. Än bättre för möjligheten att just låna en lokal är om ditt pop-up i sin tur kan driva folk till det företag som ger dig ytan. De har som exempel att en frisörsalong tar in en nagelspecialist, där båda tjänar på det eftersom det åtminstone delvis är överlappande klientel. Eller ett escape room i en pub (avsnitt #4).

3. Vad kan du byta?

Om jag gör din hemsida kan du skicka mina fakturor. Om jag klipper ditt hår kan du vara min personliga tränare. Om jag X för dig så gör du Y för mig.  Jag har använt mig av det här: under lång tid skötte jag en hemsida för en hudsalong, och jag fick ansiktsbehandlingar i utbyte. Byten är dessutom skattefria.

4. Vad kan du sälja?

Det sägs att ”alla” har ett gäng tusenlappar i garaget i form av grejer som inte används. Nu tror jag inte att det gäller riktigt alla, men visst har de flesta av oss något att sälja för att kunna stoppa in pengarna i företaget istället.

5. Hur kan du sälja ditt värde innan du skapat din produkt?

Det här är en av Rebel Entrepreneur/Pop-up business schools grundbultar. Sälj din tjänst/vara innan den finns, så att dina kunder är med och betalar för den istället för att du ska betala den från början och sedan sälja och hoppas att det finns köpare. Donegan själv tar som exempel att sälja en kurs till ett företag/en målgrupp. Han skriver inte kursen förrän han har sålt in den till ett gäng köpare, för varför göra jobbet innan han vet att det är någon som vill betala för det? Gör bara minimum för att ha en produkt att visa upp, och sälj den (antingen med en deposition eller fullbetalning, beroende på pris och vara/tjänst mm, och använd pengarna du får in till att köpa in sakerna du behöver/för att kunna lägga tiden du behöver/etc.

Jag tycker att det här är ett mycket spännande tankesätt. Framför allt punkt fem ägnar de tid åt i nästan varje avsnitt, och de har också ett helt avsnitt på ämnet (#11). Som exempel har de en entreprenör som bakar kakor, tårtor och cupcakes. Hon fick in en order på 100 cupcakes, köpte grejerna till det, gjorde cupcakes – och stod där sedan med 100 cupcakes och alla utgifter, eftersom beställaren inte svarade och inte dök upp. Därför: sälj först och ta betalt, och skapa sedan.

Det är säkert inte helt enkelt i alla branscher, men de har en intervju med ett par som kör escape rooms (#4) och där valde de att sälja förhandsbiljetter till sitt första escape room och använde pengarna från förköpen till att bygga själva rummet. Så tänk bredare än att ha produkten färdig när du säljer den, för om du skapar den och det sedan inte finns någon köpare, då blir det dyrt i både tid och pengar.

Podcasten rekommenderas varmt till alla som funderar på egen låda. Det är en boost av positivitet och energi bara att lyssna på den.

Dela: