Vecka 46: Odla egna örter

Vecka 46: Odla egna örter

Nu är det förvisso november och så himla stora odlingsmöjligheter kanske inte finns för de flesta av oss, men örter funkar ofta bra att ha inomhus. Så det blir veckans tips, att odla egna örter.

På försommaren brukar jag köpa en kruka basilika och sedan håller den sig över sommaren om man planterar om den i en lite större kruka med ny jord. De brukar kunna bli rätt stora och höga om man inte plockar och klipper ner dem. När hösten kommer fungerar det fint att plocka bladen och frysa in. Det går också att torka och mala dem.

Jag har odlat basilika ett par av åren och det fungerar också bra. Men de vill ha mer ljus än den mörka årstiden erbjuder. Växtlampor har vi ännu inte köpt, men det finns en tanke om det framöver för att kunna börja odla tidigare på våren.

Det finns gott om örter att testa att odla själv. De flesta örter är väldigt enkla, och när jag tröttnar på att ha dem inomhus brukar jag sätta ut dem i någon rabatt så får de finnas där om de är fleråriga. Här i nya huset upptäckte vi en hel liten pallkrage med olika örter, som jag ska ta hand om när nästa säsong kommer.

Det ska dock sägas att egenodling inte nödvändigt är billigare än att köpa färdigt. Ska man köpa lampor och annat så drar det snabbt iväg. Men det är å andra sidan väldigt trevligt att ha i köket eller ute i trädgården.

Odlar du egna örter?

Dela:
Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Vecka 37: Utmaning: Skippa halvfabrikaten

Det är inget fel på att ta genvägar när det gäller matlagningen — jag köper färdig pesto istället för att göra egen, och ibland köper vi bröd trots att jag gillar att baka. Hittar vi pizzadeg i kort datum kan vi ibland köpa även det, även om det går rätt snabbt att göra egen. Det handlar om att det finns begränsat med tid som småbarnsförälder, middagen behöver hamna på bordet inom en viss tid från det att alla kommer hem från jobb, skola och förskola, och vissa saker behöver bara vara enkelt.

Men ibland får man utmana sig, så den här veckan är utmaningen att låta bli hel- och halvfabrikaten. Skippa de färdiggjorda Mamma Scan-köttbullarna, skippa pizzan som bara är till att stoppas i ugnen, och skippa butikens bröd.

Baka eget bröd istället — min favvobok har jag skrivit om här vad gäller just brödbakande — och njut av doften av nybakt i ditt hem. Stek egna godare köttbullar än Mamma Scan (även om ungarna kanske gillar dem bättre), och gör egen pizza hela vägen från grunden.

Passa också på att göra matlåda varje dag av dina kulinariska påhitt.

Brukar du använda hel- och/eller halvfabrikat?

Dela:
Vecka 28: Gratisaktiviteter

Vecka 28: Gratisaktiviteter

Så här mitt i sommaren kan det rinna iväg en del pengar (för egen del har det blivit Legoland och en del annat, inte gratis!) tänkte jag att det kan passa att fundera över aktiviteter man kan hålla på med som är alldeles gratis. Vad har du i din närhet som inte kostar?

Sätt dig ner och gör en lista – och inte bara för sommarens soliga dagar, men också för regniga höstdagar och snöiga vinterdagar.

Här är några tips:

  • Ut och plocka bär, svamp och annat ätbart beroende på årstid
  • Besök en 4H-gård och klappa djuren
  • Titta på kommunens hemsida – de har ofta gratisaktiviteter
  • Besök biblioteket
  • Besök en lekplats ni inte varit på tidigare
  • Picknick – poppis för både barn och vuxna!
  • Hemestra genom att undersöka din egen stad
  • Vandra i naturen
  • Om du har en bräda/kickbike/inlines hemma, dra till en skatepark och åk
  • Åk till stranden och bada
  • Besök en kyrka
  • Träna utomhus på utegym
  • Byt boende med någon, eller vakta huset åt någon som är på semester
  • Hitta på ett tema och gå ut och fotografera efter det temat – bestäm tema efter årstid
  • Barnsemester har en lista på gratisaktiviteter för hela Sverige
  • Besök en botanisk trädgård eller nationalpark
  • Besök ett museum
  • Bygg en koja i vardagsrummet

Ha listan redo så att det bara är att välja något när alla ”vill göra något” men ingen vet vad. Förbered maten hemma och ta med så att ni slipper betala dyra pengar för utemat. Pastasallad, wraps, pizzarullar, andra typer av sallader, fyllda baguetter, och pannkakor är några exempel på god mat att ha med. Korv kan man ha i en mattermos så är den varm till när man vill ha den. Vill man ha med något kallt kan man lägga termosen i frysen och sedan fylla den med glass.

Vad har ni för tips på gratisaktiviteter? 

Dela:
Vecka 27: Utmaning: Vegetarisk vecka

Vecka 27: Utmaning: Vegetarisk vecka

Mitt i sommarsemestern för min del – har ni det bra? Har ni semester eller jobbar ni på?

Den här veckan är utmaningen att köra vegetariskt en hel vecka. Det här är en utmaning jag själv driver på för att göra i vår familj, med ganska petiga små och en inte helt opetig vuxen, där alla är vana vid att äta kött, kyckling eller fisk till i princip varje rätt. En av sexåringens favoriträtter är dock vitlökssoppa, så den är alltid ett säkert kort att satsa på när man vill hålla det vego. Ett annat favvo-recept är vegetarisk lasagne som vi gör enligt receptet från Portionen Under Tian.

Just Portionen Under Tian är en utmärkt inspirationssite för såväl vegomat som helt enkelt billigare mat. Namnet antyder ju att det är billigare recept vi pratar om. Även Jävligt gott har många goda recept, där min favorit är vegetarisk pad thai.

Så dags att testa en vecka vego för alla oss som inte är vegetarianer eller veganer till vardags. Kanske hittar du också ett nytt favvo-recept? Dela gärna med dig av dina favoritrecept, jag är på jakt efter sådant som går hem hos kidsen och maken…

Äter du vegetariskt ofta? Eller kanske alltid? Eller hade du önskat att du åt vego oftare?

Dela:
Vecka 19: Utmaning: matlådevecka

Vecka 19: Utmaning: matlådevecka

Den här veckan är det dags för en utmaning – en matlådevecka!

Om du brukar äta ute varje lunch så finns det en hel del pengar att över tid spara på att istället ta med sig matlåda till arbetet. Om du lagar mat för 30 kr om dagen i matlåda, medan det kostar 100 kr att köpa lunch ute, sparar du alltså 70 kr om dagen, eller 350 kr i veckan, på att istället ta matlåda fem dagar i veckan. Över ett år, räknat på 45 veckor eftersom det förmodligen är lite semestrar och så, handlar det om 15 750 kr du kan spara. Håller du dig till billigare mat – till exempel Portionen under tians veckomenyer – kan du spara ännu mer.

Så veckans utmaning är till dig som brukar äta ute en eller flera luncher varje vecka: Den här veckan ska du äta matlåda varje vecka.

Det kan få spännande konsekvenser att inte göra som man brukar – kanske får du tillfälle att lära känna andra än de du brukar äta med? På sjukhuset brukar läkarna i mycket större utsträckning gå och äta på restaurangen, medan resterande personal vanligen äter matlåda (om man grovt generaliserar). Maken äter sällan i restaurangen och personalen tycker att det är himla trevligt att en läkare sitter med dem. Vem kan du träffa?

De sparade pengarna kan du lägga in i en indexfond, så får de en möjlighet att växa.

Har du matlåda eller går du iväg och äter lunch? Vad lägger du på lunch varje dag?

Dela:
Konsumentverkets ”Koll på pengarna” anno 2020

Konsumentverkets ”Koll på pengarna” anno 2020

Några av mina populäraste inlägg har varit de där jag kommenterat Konsumentverkets ”Koll på pengarna” och deras ”rimliga kostnader för hushåll av olika storlekar”. Mina inlägg utgick från 2019 års Koll på pengarna, men eftersom det är nytt år så finns det så klart en 2020-variant också. Så vad är skillnaden?

Matkostnader. För vår familj (2 vuxna 31-60 år, 2 barn 2-5 år) låg beräknad matkostnad på 860 x 2 + 2 470 x 2 = 6 660 kr för 2019. 2020 har detta ökat till 940 x 2 + 2 770 kr x 2 = 7 420. 11% ökning i matkostnaderna på ett år – något mer än de 2% som antas i inflation. Barnen äter sin lunch på dagis, och tre till fyra dagar i veckan äter de även frukost, medan jag och maken har hemlagat alla mål. Ovanpå detta har ”förbrukningsvaror” (”dagligvaror som främst används för vård och skötsel av hemmet som tvätt- och rengöringsmedel, toalett- och hushållspapper med mera”) gått från 270 kr till 280 kr, en betydligt mindre ökning.

(I det gamla inlägget var dock beräkningen på så familjen såg ut då, d v s ett barn 6-11 månader som åt all mat hemma och ett barn 2-5 år, om någon undrar varför siffrorna inte var exakt samma)

Även detta år kommer vi att landa på en snitt-månadskostnad som är något under den kostnad Konsumentverket tycker är rimlig (vi går precis över 7 000 kr sett över året). Jag tycker fortfarande att 7 400 kr för mat varje månad för två vuxna och två ganska små barn är väldigt generöst tilltaget – vi äter ute då och då, vi köper närproducerat kött, Crowd farming-frukt, och så vidare. Det är ju inte i närheten av ett minimum som vi skulle kunna leva på.

Klädkostnaderna har gått från 470 kr månad för en 1-3-åring, 710 kr för en 4-6-åring, och 660 kr/person för vuxna 26-49 år, till 690 kr för 1-3-åringen, 950 kr för 4-6-åringen, och 500 kr/månad för 26-49-åringar. Kanske insåg de att 660 kr i månaden för en vuxen är en bra bit mer än nödvändigt? Däremot vet jag inte varför jag skulle behöva lägga 710 kr i månaden för min femåring, det tycker jag är bisarrt mycket pengar på kläder (11 400 kr om året!). Även 690 kr i månaden för min tvååring (8 280 kr/år) är mycket pengar tycker jag. Men det är klart, ska allt vara nytt från Polaren o Pyret så…

I beskrivningen är det att denna beräkning ska vara för ”ett basbehov av kläder och skor som används till vardags, på fritiden och vid festligare tillfällen. Här ingår även tillbehör som väska, klocka och paraply.” Om vi skulle lägga så här mycket pengar i familjen varje månaden, så skulle vi lägga 31 680 kr om året på kläder. Herregud. Vårt snitt det här året ligger på ca 1 100 kr per månad för hela familjen, eller drygt 13 000 kr om året.

Personlig hygien går på 650 kr för en 1-3-åring numera (640 förra året), 140 för 4-6 år (140 kr förra året), och 500 kr/månad för 26-49 år (490 kr förra året). Således ingen större skillnad för att det råkat bli 2020 istället för att vara 2019. Samtidigt kan jag ju fortfarande invända att det är mycket pengar på ”hygien”. 1-3-åringen har större budget vilket jag tolkar som orsakat av att den åldern vanligen har blöjor. Eftersom vår yngsta varit blöjfri dagtid sedan hon fyllde två sparar vi mycket pengar där (det går åt en Lidl-blöja om natten numera). Totalt får familjen lägga 1 790 kr på ”hygien” varje månad, eller 21 480 kr om året, vilket jag tycker låter ganska mycket, även om det ska täcka ”sådant som tvål, tandkräm, blöjor, hårklippning med mera samt kostnad för ett årligt tandläkarbesök (undersökning) för vuxna”. Det blir radikalt billigare om man klipper sig en gång var artonde månad, klipper sin man hemma själv, och färgar sitt eget hår… Annars ryker den där potten på 500 per vuxen väldigt snabbt, tänker jag.

Medier-kategorin täcker ”kostnad för bredband, fast telefoni, streamingtjänster, dagstidning med mera.” Denna kategori har gått från 1 210 år 2019 för en familj på fyra, till 1 290 kr per månad det här året. För vår del kostar bredbandet (Bahnhof) drygt en tusenlapp var tredje månad, och sedan har vi våra streamingtjänster (för närvarande Viaplay, samt förskottsbetalat ett år för Disney+), vilket inte ens kommer upp i 200 kr i månaden. Vi stöttar tidningen Kvartal med drygt 100 kr i månaden. Totalt sett blir denna kategori för vår del ca 650 kr i månaden. Eftersom två streamingtjänster egentligen är onödigt (ärligt talat hade jag klarat mig helt utan dem, men resten av familjen gillar TV) är detta ytterligare en generös kategori från Konsumentverket. Det finns också billigare bredband, men vi tycker om Bahnhof som företag och de levererar en stabil tjänst.

Fritid och lek kanske också kan kommenteras. ”Vanliga fritidsaktiviteter, leksaker, böcker, skidor, cykel, föreningsavgift, med mera.” 270 kr i månaden för 1-3-åringar, 450 kr för 4-6-åringar, och 690 kr för 26-49-åringar. 2 100 kr i månaden totalt för vår familj 2019, och detta året mindre med 200 + 410 + 640 per vuxen, totalt 1 250 kr. Någonstans skulle väl svångremmen dras åt? Vår yngsta lägger får inte ”fritid och lek” för några 200 i månaden, det är när jag hittar begagnade böcker för 10-25 kr styck som jag köper det, och cykel behöver hon ju som tur är inte ny så ofta (och även de köps begagnade).

Äldsta dottern går på balett och simskola, så hennes pott på 450 kr äts upp desto snabbare – och då är varken simskola eller balett någon (i nuläget) dyr aktivitet att hålla på med. Skulle de börja rida lär den pengen inte räcka någonstans alls, utifrån vad jag hört om vad det kostar… För min och makens del betalar jobbet via friskvårdsbidraget våra gymkort. Cykel behöver som tur är inte köpas särskilt ofta, till skillnad från för barnen.

Hur stämmer era utgifter överens med Konsumentverkets rekommendationer? Lägger ni mer eller mindre, och i vilka kategorier?

Dela: