Bokrecension: Så kan alla svenskar bli miljonärer

Bokrecension: Så kan alla svenskar bli miljonärer

Per H Börjesson är VD och huvudägare i Investment AB Spiltan, och hans bok Så kan alla svenskar bli miljonärer är något av en klassiker. Skriven 2011 och uppdaterad 2016 har den enligt omslaget tryckts i 180 000 ex, och då sannolikt en bit fler eftersom den nya upplagan gissningsvis tryckts i ett par ex också.

Boken är uppdelad i tre delar (”Privat rikedom”, ”Olika sparformer – konkreta råd” och ”Din totalekonomi”) plus ett frågor-och-svar-avsnitt. Första delen heter ”Privat rikedom” och allra första kapitlet tar upp den klassiska ”Spara 10% av lönen”-regeln. Resterande är andra klassiska delar av hur man sparar och får ihop en förmögenhet. Köp ditt boende, spara i aktier och fonder – och ett par kängor mot finansbranschen.

Ett roligt citat jag gillar är:

I knallebygderna i Västergötland där jag är uppvuxen lägger man fram lika många kakor som det kommer besökare. Andra är uppvuxna med att man alltid ska lägga fram fler kakor än besökare. I båda fallen är kakfaten ofta slut när kaffet är uppdrucket. ”Lite räcker, mycket går åt” är en bra devis som sparar pengar åt dem som lever efter den.

Därefter följer del två som har ytterligare en mängd (välförtjänta) kängor mot finansbranschen. Den övergripande titeln för sektionen är ”Olika sparformer – konkreta råd” och sammanfattningsvis är det så här: Ja till ränteplaceringar, amortera på egna lån, börsaktier, onoterade aktier, indexsparande, verkligt aktiva fonder, och regionala fonder, frågetecken (alltså det beror på) till fond- och kapitalförsäkringar samt utländska aktier, och nej till alla andra märkliga produkter finansbranschen hittat på. Orkar man inte låna/köpa boken och läsa den finns det också samma information på Sparklubben. (Sparfakta –> Sparalternativ) som drivs av Börjesson/Spiltan.

Boken är straight-forward, enkel och ganska grundläggande. Jag tycker att den blir lite torr ibland, samtidigt som de många exempel Börjesson ger på allt möjligt – från klassiska räkneexempel på vad ränta-på-ränta-effekten gör till exempel från verkligheten på galet dyra lösningar som finansbranschen föreslagit tlll olika personer – gör den mer levande.

De konkreta tipsen är förmodligen bokens främsta behållning och jag önskar att majoriteten av Sveriges befolkning skulle läsa dem. Hade alla varit medvetna om de dyra skräpprodukter finansbranschen vill få oss att köpa så hade de inte kunnat sälja dem.

Köp ljudboken hos: Bokus | Adlibris | Cdon | eller investera på Spiltan så får du boken hemskickad gratis!

Glöm inte att använda en cashback-site om du köper boken! 😉

Var börjar man?

Var börjar man?

Är du  ny på det här med ekonomisk frihet/FIRE eller bara på att spara lite grann extra? Tycker du att pengarna rinner iväg lite väl fort när lönen kommer in på kontot? Vi som bloggar om finansiell frihet och sparande har kanske ibland en förmåga att vara rätt långt inne i spar-hacks och sparkvoter, som gör det svårt för en nybörjare som hittar till någon blogg att riktigt relatera. Så var börjar man?

Om du funderar över din ekonomi tycker jag att det allra första steget – och det första jag gjorde, som fick mig intresserad – är att se över vad man har för utgifter, ner till sista kronan, för en månad. Inte någon överslagsräkning i huvudet om att vi ”nog ungefär lägger så mycket på det och så mycket på det”, utan dra ut ett kontoutdrag (eller flera om du har mer än ett kort) och sätt dig ner med penna och papper eller Excel (Excel underlättar). Sedan fyller du i dina utgifter i olika kategorier som du tycker är relevanta, summerar alltihopa, och har ett facit: så här mycket gick det på en månad.

När jag började vår utgifts-Excel för snart två år sedan var kategorierna som följer: Boende, mat, transport och övrigt.

Medan dessa kategorier gjorde susen för att inse att vi la alldeles för mycket pengar på mat var det ändå inte så givande, eftersom övrigt var en alldeles för stor och oöverskådlig kategori. Jag la successivt till kategorier efter hand som jag bestämde mig för vad som var lämpligt.

Idag är våra kategorier: Boende, mat, utemat, transport, hygien, kläder, trädgård, katt, övrigt, extravaganser, månadsavgifter och årsavgifter.

I Excel kan man göra det väldigt fint och färgglatt om man nu är lagd åt det hållet…

Vid sidan av utgifterna bör man ju givetvis skriva upp exakta inkomster. Därefter tittar du på balansen mellan dessa. Finns det något kvar? Hur mycket i så fall? Om inte, hur gör du för att täcka det när pengarna inte räcker?

Kolla vilka utgiftskategorier som är stora. Vanligtvis är det boendet som drar iväg en hel del, och både transport, mat och övrigt kan vara andra kategorier som har en förmåga att bli stora utgiftsposter. Titta över dina månadskostnader i form av abonnemang – om du inte har särskilt mycket pengar över i slutet av månaden brukar det vara en tacksam kategori att se över gällande till exempel TV. Även telefonutgifter och försäkringar går att få ner rejält.

Men som sagt, innan du börjar peta i utgifterna för mycket, om du tycker att det känns jobbigt: skaffa dig en bra bild av hur din ekonomi ser ut. Utan den kanske du tror att du lägger 3 000 kr i månaden på mat, när kostnaden egentligen är 7 000 kr. Eller att du inte shoppar så mycket kläder, men kontoutdraget säger något annat. När du gjort en månad, fortsätt sedan med de efterföljande, helst ett helt år, för att få en bild av hur kostnaderna varierar över året. Till exempel är ju kostnaden för uppvärmning av en villa generellt betydligt högre i det här landet under vinterhalvåret än sommarhalvåret, vilket får till följd att boendekostnaderna är högre på vintern. Å andra sidan kanske det blir mer restaurangmat och kiosk-glassar på sommaren.

Så här är ett bra sätt att börja. Och sedan kan du börja kapa.

Din faktiska timpeng

Din faktiska timpeng

Lyssnat på ett avsnitt av ChooseFI-podden (som det blivit mycket av på sistone, eftersom jag haft en del tid att lyssna på poddar och de jag annars lyssnar på inte varit så intressanta (bortsett från Kvalitetsaktiepodden, som levererar varje gång)) och den här gången blev det avsnitt #70 med Vicki Robin som heter ”Your money or your life”. Robin skrev på 90-talet boken med samma namn och kan ses som en av FIRE-rörelsens grundare, delvis. Det är nog det mest givande avsnittet av podden jag lyssnat på, eftersom den annars har en tendens att bli lite mycket halleluja-FIRE-är-bäst-that’s-so-powerful (just ”that’s soo powerful” är något programledarna säger lite väl ofta, är så otroligt amerikanskt och tröttsamt) och här låter de Robin snacka långa stunder själv utan att avbryta.

En spännande bit är hur man borde räkna på sin timpeng. Tanken är att medan man kanske tror att man tjänar säg 200 kr/h så måste man dra bort alla kostnader som kommer av att jobba:

  • kostnaden att ta sig till och från arbetet
  • arbetskläder
  • uteluncher
  • utbildningar som inte arbetsgivaren står för
  • om du har barn: kostnaden för att någon ska ta hand om dem (dagis-/fritidsavgift)
  • och så vidare

Sedan ska det ju delas på antalet timmar du jobbar. Och där är det nästa bit – hur mycket jobbar du egentligen? Om du har betalt för 40 timmar i veckan men arbetar 10 timmar utöver kontorstid med all tid du tillbringar hemma med att svara på mail eller lösa kriser eller vad du nu gör, då får du ju dela den verkliga lönen med 50, inte 40.

Så formeln blir:

Enligt Robins estimat tjänar de flesta ungefär 1/4 av det de tror att de tjänar, baserat på alla utgifter som är kopplade till arbetet. Jag vet inte om det är lika illa här – jag hoppas inte det med tanke på att stat, landsting och kommun här tar mer av våra pengar redan från början än i USA – men det är en intressant tanke. Och lägger man 100 kr/dag, alltså 500 kr/vecka eller 2 000 kr/månad, på uteluncher så är det ju en del att dra av bara där.

Driver man det vidare, som de gör i avsnittet, gör ju detta att om man tror att man tjänar 200 kr/h och i verkligheten tjänar 50 kr/h, då blir den där middagen för 400 kr inte bara två timmars jobb, utan åtta timmars jobb – en hel dag – och då kanske man blir lite mindre pigg på det och väljer att äta hemma istället. Det är ju lite då och då uppe till diskussion att man ska tänka sig sina kostnader i arbetade timmar, men här drivs det alltså ytterligare lite längre för att se vad din verkliga timpeng är. Plötsligt är ett par nya skor ännu fler timmar än du redan tänkte dig och då kanske det blir lättare att motstå.

Bland andra intressanta bitar de diskuterar är när de pratar om ihopkletningen av orden arbete, jobb och inkomst (work, job, income) och att arbete borde frikopplas från inkomst eftersom det annars vanligen är så att arbete som ger inkomst värderas högre än ett arbete som inte gör det. De pratar också om ”making a living” versus ”making a dying”, och mycket annat. Ett varmt rekommenderat avsnitt!

Har du funderat över din faktiska timpeng?

Ibindex.se och MA200.se

Ibindex.se och MA200.se

Jag skrev ju ett inlägg om Börsdata och dess fantastisk-het, så jag tänkte göra ett inlägg om två siter som också är superbra: Ibindex.se och MA200.se.

Dessa drivs båda av samma företag (Katujo AB) och är jättebra för sina respektive inriktningar.

Ibindex står för investmentbolagsindex och har mängder av information om de svenska investmentbolagen; deras noterade och onoterade innehav, deras rabatt och premie, utveckling över tid, med mera. Är man investmentbolagsinvesterare så är den ovärderlig! Jag går in på Ibindex varje gång jag ska investera i ett investmentbolag, för att kolla till vilken rabatt de handlas.

MA200.se är en site där man helt enkelt kollar hur MA200 (glidande medelvärde över 200 dagar) ligger. Har man detta som en av parametrarna man använder i sitt investerande (som t ex Kavastu framhåller) är det en jättebra site. Förutom MA200 ses även MA10, 20, 50 och 100.

Jag får inte en spänn eller annat för att göra reklam för dem, de är bara jättebra precis som Börsdata.

Bästa Börsdata

Bästa Börsdata

Tänkte att jag måste skriva ett litet hyllningsinlägg till en site som verkligen är fantastisk: Börsdata.

Det är definitivt inte alla som investerar mot FIRE gör det i aktier – det många föredrar är passiva indexfonder som är billiga och just följer index, eftersom det trots allt är ganska svårt att slå index. Jag och maken tycker att aktier är kul och allt eftersom vi lär oss mer om det har det gått bättre för oss. Vi har en del pengar i fonder också, men när det kommer till val av aktier är Börsdata en guldgruva. Den är en guldgruva redan i gratisversionen, men man får ju säga att i betalversionen så är det en guldgruva där man hittar en massa diamanter och rubiner också. Screening-verktyget är grymt bra. Jag gissar dessutom att jag bara skrapat på ytan gällande sitens alla olika funktioner, novis som jag är.

Numera har de hiskeligt många bolag också, 8 000 st över hela världen, även om huvudfokus är Norden och Sverige.

Man kan se alla möjliga nyckeltal, dagliga aktiekurser och mycket mer, och det för tio år bakåt i tiden.

Så, om du är intresserad av aktier, använd Börsdata. Och om du använder Börsdata, fundera på om det inte vore värt att testa betalversionen (hint: det är värt).

Och vid sidan av detta får jag ju också tillägga att Kvalitetsaktiepodden (som Börsdata samarbetar med) är en grymt bra podd som tar mycket (det mesta? allt?) av sin data från Börsdata. Jag har lärt mig enormt mycket av den podden och man hittar många spännande bolag genom dem. Lugnt, sakligt och östgötskt. Lyssna på den!

(Och det här inlägget är inte ett enda dugg sponsrat, betalt eller nånting, det är bara en grym tjänst och en bra podd.)

Bokrecension: Den enkla vägen till ekonomisk frihet

Bokrecension: Den enkla vägen till ekonomisk frihet

Bloggaren Miljonär innan 30 har skrivit en bok tidigare som jag läste men inte har recenserat eftersom det var ett bra tag innan bloggen började. Han har nyligen utkommit med en andra bok, som ingår i serien ”Den enkla vägen”, vilket i det här fallet blir den enkla vägen till ekonomisk frihet. Boken har inte mycket gemensamt med den första boken som handlade mer om hans egna resonemang och strategier för att bli just miljonär innan han fyllde trettio (och pensionär innan han fyllde fyrtio); denna bok är mer om vad som händer sedan. Vad ska man med friheten till? Första sidan i boken sätter tonen:

Om du fick behålla lönen utan att gå till jobbet. Skulle du då fortsätta tillbringa 8 timmar om dagen plus restid på just det du jobbar med idag?

Boken är uppbyggd i tre större delar och några avslutande sidor. Första delen är återigen MI30 som pratar om sitt eget och varför ekonomisk frihet är något att sträva efter, hur mycket pengar som krävs, och så vidare. Kan ju inte påstå att det var så mycket nytt om man dels läst första boken och dels läst andra böcker på ämnet. Andra delen är kort och handlar om vad forskningen säger, med en forskare som studerat spelvinnare och en som är lyckoforskare. Den är inte särskilt djup och hade för min del gärna fått ta lite mer plats.

Tredje och största delen är intervjuer med olika mer eller mindre kända personer om ekonomisk frihet, där vissa har uppnått detta och andra är på väg ditåt. Denna del blir jag något besviken över. Har man följt eller lyssnat på intervjuer med personerna som intervjuas – majoriteten antingen bloggar själva eller har varit med i poddar – så vet man det mesta som står här. Maribel Lindbergs berättelse om hur hon och maken Oscar (Farbror Fri) blev fria har jag hört i poddar och läst om. Günther Mårders ovilja att ge sina ungar något annat än gröt på morgonen, för att yogurt är dyrt, när han har 20 miljoner i tillgångar, likaså. Per H Börjesson har varit med i poddar och skrivit egna böcker.

Bäst av intervjuerna tycker jag den med Volatis Patrik Wahlén är, vars aktier i bolaget gör honom till miljardär. Han jobbar vidare ändå och trivs uppenbarligen förträffligt med det. Förmodligen bokens bästa citat är detta, som svar på frågan om vad han tycker om trenden med tidig pension:

Något jag tycker glöms bort i den här frågan är vad man egentligen drömmer om. Jag tycker det är galet att drömma om att inte göra något. Till exempel inte jobba. Drömmen borde istället handla om vad man ska göra mer av om man inte jobbar. […] Jag tror man mår som bäst av att sätta upp mål och klara av utmanande saker. Sen behöver det inte vara på ett jobb för alla människor. Men att drömma om att inte jobba är en konstig dröm.

Författaren själv sammanfattar också intervjuerna i ungefär den riktningen:

[…] är det tydligt att friheten är något som man är väldigt glad och tacksam för och den har inte i något fall lett till förslappning, sysslolöshet eller kroppsligt förfall. Nästan alla pratade om drömmar och visioner för framtiden och jag såg inte minsta tecken på känsla av tomhet eller brist på mening med livet.

Slutdelen innehåller räkneexempel på hur man kan använda sig av sparande för att t ex gå ner till halvtid om man tycker att det verkar som för mycket jobb att spara hälften av lönen eller mer för att bli helt fri, följt av överkurs gällande olika strategier för hur man får portföljen att räcka, och ett gäng läs- och lyssningstips.

Sammantaget känns den här boken lite som ett gäng poddintervjuer eller längre blogginlägg. Att boken känns mindre givande när man hänger på bloggar och lyssnar på poddar om ekonomisk frihet är inte särskilt konstigt, eftersom det är en ganska liten ankdamm trots allt med personer som dels har som mål att bli ekonomiskt fria och dels bloggar om det/på annat sätt gör det så att andra får veta om det. Och om gruppen man har att välja från är liten och rätt välkänd, då blir ju de man plockar ut det likaså.

Jag fann inte boken lika motiverande och taggande som t ex Den enkla vägen: bli rik och fri med aktier, eller Investeringsguiden, men precis som MI30:s första bok är den både lätt- och snabbläst om man har en liten stund över. Lite sådär småputtrigt trevlig, ett samtal med kompisarna.

Köp boken hos: Bokus | Adlibris | Cdon | eller bättre för din ekonomi, låna den på biblioteket!

Glöm inte att använda en cashback-site när du köper boken! 😉

Copied!